Budgetmanglingen var en vändpunkt i klimatarbetet

Ibland bjuder livet på stunder som påminner oss om varför vi är med i politiken. Höstens budgetmangling var en sådan, när vi tog viktiga beslut för att bekämpa klimatförändringen.

När man har lyft Finland på sina fötter igen, så har det varit till hjälp att ha en tydlig vision om den värld vi vill leva i och som vi vill lämna i arv till kommande generationer.

Vi höll klimatval där finländarna ville få fram verkliga åtgärder för att lösa världens öde. Vi kunde förhandla fram ett viktigt mål i regeringsprogrammet med syftet att bygga ett koldioxidneutralt Finland. 

Många har trots det väntat på stora beslut.

Det stod redan från början klart för oss att en återhämtning på grund av coronakrisen samtidigt måste bekämpa klimatförändringen och påskynda övergången till en koldioxidneutral välfärdsstat. Klimatbesluten kan inte vänta på bättre tider.

I regeringens budgetmangling under hösten kom det långa arbetet till en vändpunkt.

Regeringsförhandlingarna och klimatkonferensen i Nordsjö skapade grunden för besluten. Nu är det dags för ett genombrott. Vi investerar miljarder i klimatarbete, förnyar energibeskattningen och riktar industrins stöd bort från förorenande verksamheter och mot klimatåtgärder. Nu är det dags att gå från ord till handling när det gäller klimatåtgärderna.

I offentligheten har man mest diskuterat beskattningen av torv - inte utan orsak. Förbränning av torv är en av de stora frågorna i Finlands klimatpolitik, eftersom utsläppen är av samma klass som hela personbilstrafiken. Vi fattade beslut genom vilka energianvändningen av torv åtminstone halveras fram till 2030 i enlighet med regeringsprogrammet.

Det står klart för oss gröna att det inte finns plats för torv i framtidens klimatvänliga energiproduktion. I och med dessa beslut har nedkörningen av torv börjat.

Samtidigt måste torvproducenterna dock erbjudas en rättvis möjlighet att hitta nya näringar. Vi måste ge dem möjligheter till omskolning och stödja deras kompetensutveckling. Ingen får lämnas ensam.

Investeringar i klimatarbetet görs i miljardklassen

Trots sitt torra namn spelar EU:s facilitet för återhämtning och resiliens en viktig roll. Med den kommer man att lyfta EU som helhet ur krisen och samtidigt stärka kontinentens övergång till koldioxidneutralitet. Finlands andel av detta paket beräknas vara över två miljarder euro.

Vi gröna ville ha hälften av pengarna till återhämtning som främjar kampen mot klimatförändringen. Och så beslutade vi i regeringen att göra. Och i slutänden får vi inte stödja verksamheter som inte är bra för klimatet. Annars går det så, att när man släcker bränder med ena handen så tänder man flera tandstickor med den andra.

Jämsides med klimatåtgärderna måste man minska fattigdomen och ojämlikheten

Precis som med kriser i allmänhet så hotar coronakrisen att på ett bestående sätt öka ojämlikheten mellan människor. 

För vissa fortsätter tillväxten, aktiekurserna stiger och framtiden ser ljus ut. Andra förblir kvar i gropens botten och kämpar med svårigheter i åratal eller årtionden. Vi vet att de inkomstskillnader som uppstod under lågkonjunkturen på 90-talet inte ännu har återställts.

Vår uppgift är nu att säkerställa att vi inte upprepar de misstag som gjordes under 90-talets lågkonjunktur. I stället för att stödja bankerna ska vi stödja ensamförsörjarna och egenföretagarna. Vi ska tillsammans ta oss genom krisen.

Man har frågat mig varför de gröna satsar så mycket på småbarnspedagogiken. Det beror på att småbarnspedagogiken och barnomsorgen kanske är den viktigaste utbildningsnivån med tanken på framtiden för ett utsatt barn. Småbarnspedagogiken jämnar ut premisserna och ger färdigheter att senare klara skolgången. Den öppnar upp möjligheten att gå sin egen väg och utbilda sig så mycket man vill - oavsett vilken bakgrund man har.

Därför har vi återinfört varje barns subjektiva rätt till småbarnspedagogik, ökat stödet som barnen får och sänkt avgifterna för småbarnspedagogiken. De är jämställdhetsgärningar som också hjälper föräldrarna.

Framför allt måste vi leva i hoppet. Vi behöver hopp för att övervinna lågkonjunkturen och coronakrisen. Vi behöver hopp för att överleva klimatkrisen. 

Det måste finnas en framtid som är värd att eftersträva.

Kom med och bygga den.


Maria Ohisalo, De Grönas partiordförande, inrikesminister


Bloggen har skrivits utifrån linjetalet vid partimötet 2020.