De Grönas partiprogram

Ett gott liv inom planetens gränser

– De Grönas partiprogram

Programmet har godkänts vid partikongress den 24.5.2026.

Programmet ersätter det politiska program som godkändes år 2022.

OBS! Det här är en icke-granskad maskinöversatt version av programtexten. Den maskinöversatta texten ersätts av en professionell översättning när den är färdig.

INLEDNING – VI GÖR DEN FÖRÄNDRING VI VILL SE

De Gröna vill bygga en framtid som är rättvis både ekologiskt och socialt. Vi bygger ett samhälle som är omsorgsfullt, tryggt, gemenskapsorienterat och rättvist – ett samhälle som erbjuder tillräckliga skyddsnät och möjligheten att förverkliga sig själv och sträva mot ett gott liv enligt egna val. Vårt mål är ett samhälle som skapar och delar välmående, uppmuntrar till nyskapande, flit och företagande inom naturens och klimatets hållbara gränser. I ett grönt Finland är bildning och kultur värdefulla i sig.

Världsläget är allvarligt. Bekämpningen av klimatkrisen går för långsamt och naturen utarmas i allt snabbare takt. Naturresurser förbrukas snabbare än de förnyas, och människors liv ryms inte inom planetens bärkapacitet.

Välstånd och makt koncentreras i allt snabbare takt till ett fåtal händer, maktpolitiken kör över det regelbaserade samarbetet och samhällenas interna klyftor har fördjupats. Alla dessa fenomen syns även i Finland.

Framtiden är dock inte utan hopp. Världen förändras inte av sig självt – den förändras av oss. Vi kan själva göra världen bättre. Det gröna politikens mål är en god framtid för alla: för människor, djur, Finland, världen och naturen.

Vi tror på framsteg och bildning. Vi försvarar mänskliga rättigheter, demokrati och frihet. Vi bygger en jämlik och likvärdig värld. Vi vet att ekonomin bara kan vara hållbar om den verkar inom planetens bärkapacitet och om det gemensamt skapade välståndet fördelas rättvist.

Det här programmet har utarbetats tillsammans som grön rörelse och det fastställer de grönas centrala mål från lokal nivå till global verksamhet. Som finländskt parti fokuserar merparten av programmets innehåll på nationell politik eller EU-nivåpolitik.

De Grönas viktigaste mål är:

1. Att lösa klimatkrisen och stoppa utarmningen av naturen
2. Att uppdatera välfärdsstaten för detta århundrade
3. Att på ett hållbart sätt förnya Finlands ekonomi
4. Att främja mänskliga rättigheter, jämställdhet och jämlikhet samt stärka rättsstaten
5. Att försvara utbildning och bildning och att hållbart utnyttja forskning och teknik
6. En rättvis regional utveckling och en rättvis invandring
7. Att trygga fred, stabilitet och demokrati i Finland, Europa och världen

1 EN PLANETS POLITIK – VI BEKÄMPAR KLIMATKRISEN OCH FÖRLUSTEN AV BIOLOGISK MÅNGFALD

Klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald, föroreningar och andra miljökriser är vår tids allvarligaste globala hot. Ett stabilt klimat, fungerande ekosystem och biologisk mångfald är grunden för mänskligt välmående, och naturen har också ett egenvärde. Människans verksamhet måste återgå till att rymmas inom planetens gränser.

De Gröna kräver åtgärder för att stoppa miljökrisen på alla nivåer i samhället. Skadlig verksamhet för miljön måste begränsas och den som förorenar måste svara för de kostnader den orsakar. Om något inte kan göras hållbart bör det inte göras alls.

Genom att lösa miljöproblem kan man också främja hälsa, välmående och ekonomi. Hållbara sätt att röra sig och äta samt gröna livsmiljöer ökar välmåendet, och klimatlösningar kan skapa ekonomiska möjligheter. Att frångå fossilenergi stärker självförsörjning och försörjningsberedskap. Alla åtgärder är inte ekonomiskt lönsamma på kort sikt, men det är inte ett skäl att låta bli att vidta dem. De är nödvändiga för att trygga en livskraftig framtid.

Europeiska unionen har en central roll i klimat- och naturpolitiken. Effektiv reglering och marknadsbaserade styrmedel minskar miljöskadorna både inom EU och utanför det. Finland bör i EU och internationellt driva en stark och verkningsfull miljöpolitik.

Finland hör till världens mest naturresurskonsumerande och miljöbelastande länder i förhållande till folkmängden, och därför bär Finland ett särskilt ansvar för att stoppa miljökrisen.

De Gröna främjar ett slut på överkonsumtion, en måttfullare konsumtion och cirkulär ekonomi. Skogarna måste användas mer hållbart för att den biologiska mångfalden och kolsänkorna ska kunna tryggas. De Gröna vill påskynda ett hållbart skifte i jordbruket och frigöra trafiken från fossilberoende. Vi vill sätta strikta gränser för gruvdrift för att förhindra miljöskador. Utsläppsminskningarna inom energiproduktion och industri måste påskyndas ytterligare för att vi ska övergå till ett fossilfritt energisystem.

För De Gröna har djuren ett egenvärde oberoende av människan, och samhället har en moralisk skyldighet att trygga djurens välmående. Vi vill avskaffa vanvård av djur och industriell djurproduktion. Lagstiftningen måste bygga på aktuell forskning om djurens behov. Djuren måste garanteras god behandling samt möjligheten till artspecifiskt beteende som är viktigt för deras välmående.

Vi stoppar klimatuppvärmningen

De Grönas mål är ett koldioxidnegativt Finland som tar upp mer klimatutsläpp från atmosfären än det producerar. Det första steget är att göra Finland koldioxidneutralt senast år 2035. Det innebär att vi ska bli av med fossila bränslen inom alla sektorer. Att dämpa avverkningsvolymerna och en hållbar användning av torvmarker är av avgörande betydelse för att stärka kolsänkorna. Dessutom måste konsumtionsbaserade utsläpp, det vill säga utsläpp som uppstår i Finland och i andra länder till följd av finländarnas konsumtion, åtgärdas.

Vi för den gröna energiomvälvningen i mål

• Vi upphör med förbränning av fossila bränslen, torv och stamved för energi och påskyndar även en snabb minskning av annan förbränningsbaserad energiproduktion. Vi tar hand om det koldioxid som uppstår vid förbränning.
• Vi avskaffar skattestödet för storskalig vedbränning.
• Vi främjar utbyggnad av utsläppsfri energi. Vi placerar vind- och solanläggningar på redan bebyggda områden, på byggnadsytor och på improduktiv mark i stället för på naturområden. Vi frångår stela avståndskrav men minimerar buller- och miljöskador. Vi främjar samordningen av radarövervakning och vindkraftsutbyggnad.
• Vi främjar vid behov igångsättandet av havsbaserad vindkraft till exempel med ett kortvarigt stöd för byggande av det första projektet.
• Vi utvecklar energilagring och ökar flexibiliteten i energikonsumtionen till exempel med hjälp av ekonomiska incitament.
• Vi sörjer för kärnkraftens säkerhet med noggrann reglering och tillsyn. Vi möjliggör att nuvarande kraftverk används så länge myndigheten bedömer det som säkert. Vi ser till att onödig reglering inte hindrar användning av ny kärnkraftteknologi eller dess användningsändamål, såsom fjärrvärmeproduktion eller småskalig kärnkraft.
• Vi dämpar energikonsumtionen, ökar utnyttjandet av spillvärme och främjar energieffektivitet.
• Vi främjar en grön väteekonomi med betoning särskilt på verksamheter där det är svårast att frångå fossila bränslen, såsom produktion av stål och gödselmedel samt bränslen för flyg- och sjöfart. Vi förädlar grönt väte till värdefulla produkter för användning och export.

Vi höjer kolsänkorna till en hållbar nivå

• Vi samordnar skogsbrukets beskattning och stöd till ett helhetspaket där skogsägarnas ekonomiska intressen är i linje med natur- och klimatmålen.
• Vi höjer skogsproduktionens förädlingsgrad så att ett mindre virkesuttag ger mer mervärde.
• Vi ökar träbyggandets och andra långlivade träprodukters andel av virkesutnyttjandet.
• Vi inför en koldioxidleasingmekanism eller annat incitament för att stärka kolsänkor och kolförråd i privatskogar.
• Vi reformerar skogslagen: Vi återinför krav på trädens grovlek och ålder, fastställer ett minimantal för levande sparträd och död ved samt lättar på gallringskraven.
• Vi stärker torvmarkernas kolsänkor till exempel genom att återväta torvåkrar.
• Vi främjar teknologiska kolsänkor genom att i initialfasen stödja investeringar och utveckla ett starkt och permanent incitament för deras produktion. Teknologiska kolsänkor får dock inte urholka utsläppsminskningarna.

Vi frigör trafiken från fossilberoende

• Vi påskyndar elektrifieringen av all trafik och användningen av biogas särskilt i tung trafik, fartyg och arbetsmaskiner. Vi stöder uppbyggnaden av ett allmänt nät för laddning av tung trafik och tankning av biogas.
• Vi höjer bränsleskatten och koldioxidbaserade bil- och fordonsskatter, kräver att EU år 2035 ställer krav på utsläppsfrihet för nya bilar och stöder bostadsbolag i att bygga laddningspunkter. Om EU-beslutet inte framskrider, förbjuds registrering av nya bilar med fossilmotorer i Finland nationellt senast år 2035.
• Vi sänker mervärdesskatten på kollektivtrafik och ökar stödet till kollektivtrafiken. Vi utvecklar spårtrafiken i stora städer, närtågstrafiken i stadsregioner runt om i Finland och uppmuntrar kommunerna att utveckla och ta i bruk regionala kollektivtrafiksystem.
• Vi minskar behovet av bilkörning genom att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik i städer och tätorter samt minska planeringen av bilberoende samhällsstruktur, så att allt fler klarar sig utan privatbil.
• Vi avskaffar överkompensationen i kilometerersättningen och begränsar förmånsbilsförmånen till att gälla enbart helt elektriska bilar.
• Vi ökar användningen av syntetiska bränslen i trafiken. Vi höjer distributionsplikten inom ramen för tillgången på hållbara biobränslen och höjer andelen syntetiska förnybara bränslen av dessa.
• Vi avvecklar subventioneringen av flygtrafiken och inför en flygskatt. Vi verkar för att ta bort skattefriheten för flygbränsle och momsbefrielsen för internationella flygningar.
• Vi snabbar upp och utökar spårtrafiken med fokus på förbindelser som mest minskar bil- och flygtrafik. Vi ökar underhåll och elektrifiering av järnvägar samt minskar flaskhalsar i bannätet. Vi överför mer godstrafik till järnväg och farleder.
• Vi verkar i EU för gränsöverskridande järnvägsförbindelser.
• Vi prioriterar förbättring av befintliga vägar framför nya motor- och förbigångsvägssträckor.

Vi tryggar den biologiska mångfalden

En mångsidig natur är en förutsättning för mänskligt liv. De Gröna kräver att förlusten av biologisk mångfald stoppas bl.a. genom att utöka skyddsområdena och restaurera försämrade livsmiljöer. Samtidigt måste uppkomsten av nya naturskador förebyggas och stadsnatur ökas i städerna. Att uppnå ett gott tillstånd för vattendragen kräver fortfarande mycket arbete.

Vi säkerställer en tillräcklig nivå på naturskyddet

• Vi skyddar senast år 2030 minst 30 procent av Finlands land- och vattenyta så att minst 10 procent är strängt skyddad. Vi ser till att skyddsområdena finns jämnt fördelade runt om i landet och mångsidigt representerar olika naturtyper, och att skyddsområdena är tillräckligt väl sammankopplade med varandra.
• Vi höjer finansieringen för naturskydd och restaurering.
• Vi gör ekologisk kompensation obligatorisk.
• Vi utvecklar handel med naturvärden som uppmuntrar markägare att öka den biologiska mångfalden på sina områden.
• Vi förpliktar stora företag att utreda och rapportera sin verksamhets naturpåverkan som en del av hållbarhetsrapporteringen.
• Vi bekämpar spridningen av skadliga invasiva arter.

Vi stoppar försämringen av skogs- och myrnaturen

• Vi gör kalhyggen tillståndspliktiga och gör kontinuerlig beståndsvård till den dominerande avverkningsmetoden. Vi förbjuder kalhyggen på torvmarker.
• Vi bekämpar avskogning genom att införa en avgift för förändrad markanvändning. Vi förbjuder nyröjning av åker på skogs- och myrområden.
• Vi skyddar alla gamla, naturskogsartade och naturskogsliknande skogar enligt forskningsbaserade definitioner.
• Vi avskaffar skogsbruksstöd som är skadliga för den biologiska mångfalden och styr stöden från produktion av virke till att främja biologisk mångfald.
• Vi ökar andelen blandskogar i skötseln av ekonomiskogar.
• Vi förbjuder avverkningar under fåglarnas häckningstid.
• Vi stöder restaurering av myrar som försämrats i fråga om naturvärden.
• Vi sköter statens, kommunernas och församlingarnas skogar med naturvärdena i fokus.

Vi tryggar rena vattendrag och vattennaturen

• Vi stiftar lagstadgade, tillräckliga skyddszoner vid strandlinjer. Vi effektiviserar rådgivning och efterhandsövervakning av vattenlagen så att småvatten verkligen skyddas.
• Vi förbjuder nydikning och gör dikningsrenovering tillståndspliktig.
• Vi ingriper effektivt i jordbrukets närsaltbelastning med stödpolitik och reglering.
• Vi minskar vattendragsutsläppen och klimatutsläppen från dikade torvmarker genom att övergå till blötmarksskogsbruk.
• Vi frigör de viktigaste strömmande vattnen för vandringsfiskar och river dammar som är av ringa betydelse för energiproduktionen men mest skadliga. Vi ser till att vattenkraftverkens fiskevårdsskyldigheter är aktuella med tanke på möjligheten till naturlig reproduktion av fiskar och andra vattenorganismer och att skyldigheterna efterföljs.
• Vi förbjuder fiskemetoder som är farliga för saimenvikaren inom saimenvikares utbredningsområden.
• Vi stärker arbetet för att skydda och restaurera Östersjön och fortsätter programmet för Skärgårdshavet.

Vi främjar den biologiska mångfalden i stadsnatur

• Vi tryggar stadsnatur enligt 3-30-300-principen: från varje fönster ska minst tre träd synas, minst 30 procent av varje stadsdelens yta ska täckas av kronor, och från varje hemdörr ska det vara högst 300 meter till närmaste grönområde.
• Vi skyddar befintliga grönområden och ökar biologisk mångfald samt möjligheter till trädgårds- och odlingsverksamhet i stadsområden. Vi omvandlar gräsmattor till ängar, minskar överskötsel av grönområden och minimerar trädfällning för byggnation.
• Vi säkerställer att värdefulla naturområden, det gröna nätverket och ekologiska korridorer bevaras för att trygga biodiversiteten i stadsnatur.
• Vi utnyttjar naturbaserade lösningar, som gröna ytor, till exempel i vattenhantering och kylning.
• Vi beaktar fåglarnas flyttrutter i byggande och bygger alltid på ett fågelsäkert sätt.

Vi sänker naturresursförbrukningen till en hållbar nivå

Att anpassa ekonomin till planetens gränser kräver en minskning av den totala naturresursförbrukningen. De Gröna kräver en rättvis och kontrollerad övergång till en måttfullhetsekonomi där konsumtionen inte överstiger naturresursernas förnyelsetakt. Det ska alltid vara billigare att reparera och serva produkter än att köpa nytt. Återanvändning och återvinning måste vara mer lönsamt än att hamna som avfall. Med en grön skattereform (se kapitel 3) och andra politiska styrmedel ser vi till att cirkulär ekonomi blir mainstream. Även i jordbruket behövs ett hållbarhetsskifte som stärker självförsörjning, försörjningsberedskap och natur- och klimathållbarhet.

Vi minskar förbrukningen av jungfruliga naturresurser

• Vi sätter som mål att sänka naturresursförbrukningen till en hållbar nivå, det vill säga ungefär åtta ton per person och år, senast år 2035.
• Vi sätter som mål att halvera förbrukningen av jungfruliga råmaterial i EU senast år 2040.
• Vi inför en skatt på utgrävning av jungfruliga jordmassor.
• Vi inför en naturresursskatt som gäller all introduktion av jungfruliga material.
• Vi utvidgar avfallsskatten till att gälla allt avfall som hamnar på deponier och i avfallsförbränningsanläggningar. Vi tar avfallsförbränningsanläggningar in i EU:s utsläppshandel.

Vi främjar cirkulär ekonomi

• Vi främjar en reparationskultur till exempel genom att sänka mervärdesskatten på reparationstjänster. Vi främjar produkters långlivhet med EU-reglering.
• Vi främjar återvinning av material med beskattning och inför en inblandningsskyldighet för återvunna råvaror. Vi riktar mer FoUI-stöd till lösningar inom cirkulär ekonomi.
• Vi främjar renoveringsbyggande och stöder vård av byggnadskulturen. Vi förpliktar till att vid rivning av stora byggnader först utreda möjligheter att ändra byggnadens användningsändamål.
• Vi kräver att byggare återvinner byggmaterial och -delar effektivare. Vi fastställer en skyldighet för offentliga byggprojekt att använda en viss minimiandel återvunna eller återanvända byggmaterial.
• Vi undanröjer hinder för delningsekonomi och skapar incitament för att främja delningsekonomi till exempel för bostadsbolag att ta i bruk gemensamma utrymmen, sambilar och småmaskiner.
• Vi skärper regleringen av vilseledande marknadsföring för att förhindra grönmålning. Vi förbjuder reklam för de mest miljöskadliga produkterna.
• Vi tyglar skräpekonomin genom att ta i bruk såväl EU-nivå- som nationella åtgärder såsom höjda tullar, avgifter, skatter eller reglering. Vi stärker därmed också produkters reparerbarhet och konsumentskyddet.
• Vi förbättrar textilbranschens hållbarhet så att producentansvarsavgiften graderas med hänsyn till andelen återvunna material.

Vi skapar strikta ramar för gruvdrift

• Vi förbjuder malmletning och anläggande av gruvor i naturskyddsområden, på värdefulla naturområden och i deras närhet.
• Vi fastställer tydliga och strikta gränsvärden för den närsalts- och kemikaliebelastning som gruvor och industrianläggningar orsakar. Vi skärper kvalitetskriterierna och tillsynen för gruvkonstruktioner.
• Vi ser till att gruvbolagens garantier och avgifter för ersättning av miljöskador är på en tillräcklig nivå. Efterarbetena vid en grupas stängning och eventuella skador får inte falla på skattebetalarnas lott.
• Vi höjer gruvavgiften och utvidgar den till att gälla allt utvunnet material inklusive gruvors gångbergart. Vi utvidgar avfallsskatten till att gälla gruvavfall.
• Vi förpliktar gruvor att ersätta de olägenheter som orsakas boende.
• Vi tryggar samernas möjligheter att påverka gruvor som planeras i Sameland.

Vi gör jordbruket hållbart

• Vi övergår gradvis från industriell djurproduktion till växtbaserad produktion. Vi gör det kvarvarande djurhållandet etiskt och ekologiskt mer hållbart genom att styra mot måttliga djurantal, ekologisk produktion och användning av naturbeten.
• Vi reformerar EU:s jordbruksstödssystem för att uppmuntra till miljövänlig växtproduktion. Vi verkar för att utvidga utsläppshandeln till jordbruket.
• Vi halverar serveringen av animaliska produkter i offentliga måltider senast år 2030. Vi förpliktar till att servera mat som överensstämmer med gällande näringssrekommendationer.
• Vi utreder möjligheten att införa en störningsavgift baserad på djurtäthet för att minska stora djurgårdars miljöbelastning och olägenheter för djurens välmående.
• Vi uppmuntrar till odling och förädling av vegetabiliska proteiner. Vi säkerställer proteingrödors konkurrenskraft även i stödpolitiken och med hjälp av försök.
• Vi inför en köttskatt.
• Vi främjar mångfalden i den inhemska livsmedelsproduktionen och säkerställer tillräcklig självförsörjning i jordbruket.
• Vi främjar produktion av biogas och användning av återvinningsgödsel. Biogasproduktionen får inte skapa nya beroenden av djurproduktion.
• Vi ökar ekologisk produktion och främjar klimatvänliga odlingsmetoder.
• Vi säkerställer att naturbetesmarker och andra traditionella biotoper bevaras med tillräckligt ekonomiskt stöd.

Vi stärker miljöns röst i beslutsfattandet

Miljön får inte trampas på i beslutsfattandet. De Gröna skulle avveckla stödet till miljöskadlig verksamhet och se till att offentliga eller offentligt understödda investeringar inte orsakar väsentlig skada för naturen. De Gröna kräver heltäckande tillsyn och tillräckliga påföljder för förorening av miljön. Även utredning och sanktioner för miljöbrott måste stärkas.

Vi stärker beaktandet av klimat och natur i regleringen

• Vi avskaffar alla miljöskadliga stöd.
• Vi avvecklar jord- och skogsbruksministeriet och fördelar dess ansvarsområden mellan miljöministeriet och arbets- och näringsministeriet.
• Vi stiftar en naturlag motsvarande klimatlagen, med bindande mål för förbättring av den biologiska mångfalden och med en stärkt ställning för naturpanelen.
• Vi förbättrar medborgarnas möjligheter att ingripa mot försämringar av miljöns tillstånd genom att inkludera miljöskador i lagen om grupptalan.
• Vi effektiviserar tillsynen av miljölagar samt bekämpningen av olagligt fiske och jakt. Vi skärper straffen för miljöbrott.
• Vi återinför kommunernas skyldighet att upprätta en klimatplan och inför en skyldighet att upprätta en plan för biologisk mångfald.
• Vi skärper koldioxidavtryckets gränsvärden för byggande så att byggbranschens utsläpp är i linje med Finlands koldioxidneutralitetsmål. Vi kräver klimatpåverkansbedömning och efterlevnad av gränsvärden även vid byggande av småhus.
• Vi kräver att klimat- och naturkonsekvenser beräknas i planläggningen och att orsakade skador kompenseras.
• Vi bedömer klimat- och miljökonsekvenserna av offentliga investeringar och stöd. Vi iakttar principen om ”ingen väsentlig skada” i offentliga stöd.
• Vi skriver in rättigheter för naturen i grundlagen.

Vi förbättrar djurens rättigheter

De Gröna är alltid på djurens sida. Djur har rätt till artspecifikt beteende som är viktigt för välmåendet och till värdig behandling, vilket kräver striktare lagstiftning, tillsyn och förbud mot metoder som orsakar lidande. På lång sikt ska industriell djurproduktion avvecklas helt. Vår nuvarande livsstil bygger på ett utnyttjande av ett oöverträffat stort antal djur, vilket är ekologiskt och etiskt ohållbart. Smärta är moraliskt relevant oberoende av art. Djurens rättsliga ställning måste stärkas så att även djur verkligen har rätt till lagens skydd.

Vi stärker djurens rättsliga ställning

• Vi lägger till djurens rättigheter i grundlagen. Vi förbättrar djurens rätt till artspecifikt beteende som är väsentligt för välmåendet, till social kontakt med artfränder, till tillfredsställande av grundbehov och till ett liv utan av människan orsakat rädsla, smärta, ångest eller lidande.
• Vi stiftar processbehörighet för djur i rättsliga ärenden som gäller djur, såsom djurskyddsbrott och förvaltningsärenden som gäller djur. Djuret skulle företrädas till exempel av djurets vårdnadshavare, djurrättsbefullmäktigade eller en djurskyddsorganisation.
• Vi återinför tjänsten som djurskyddsombudsman samt de resurser som arbetet kräver.
• Vi satsar på förebyggande av djurskyddsproblem och tillsyn, effektiviserar rättsprocesserna samt efterlevnaden av djurhållningsförbud.

Vi minskar djurens lidande

• Vi förbjuder pälsdjursuppfödning. Vi betalar uppfödarna ett avvecklingsbidrag som är desto större ju snabbare produktionen upphör.
• Vi verkar för EU-reglering enligt vilken även importerade produkter från länder utanför EU ska uppfylla EU:s välfärdskrav.
• Vi bekämpar vilseledande välmåendepåståenden i marknadsföring av djurprodukter.
• Vi inför en djurvälfärdsbaserad störningsavgift för sådana importerade produkter vars produktionssätt är sämre än finsk lag om djurens välmående.
• Vi förbjuder alla grymma och oetiska produktionsmetoder, såsom kirurgisk kastrering av grisar, koldioxidbedövning och dödande av hankycklingar. Vi förbjuder grisningsboxar och burbosättning av djur.
• Vi ökar rörelseutrymmet, stimulansen och möjligheterna till artspecifikt liv för produktionsdjur.
• Vi fastställer en maximal djurtäthet och andra välfärdskrav för fiskodling.
• Vi stiftar att för djuret skadlig avel är straffbar. Vi säkerställer ett effektivt genomförande av avelsförbudet som föreskrivs i djurvälfärdslagen för såväl sällskapsdjur som produktionsdjur, såsom broilrar.
• Vi förbjuder jakt och fiske av hotade arter samt de grymaste jakt- och fiskemetoderna.
• Vi tillåter inte kvotering av beståndsvårdande jakt på stora rovdjur. Vi tillåter inte jakt på gråsäl.

2 DEN GRÖNA VÄLFÄRDSSTATEN – VI BEKÄMPAR FATTIGDOM OCH SÄKERSTÄLLER HÖGKLASSIGA TJÄNSTER

Den gröna välfärdsstaten är ett löfte om ett liv i mänsklig värdighet för alla. Dess kärna är förebyggande insatser samt rätt hjälp i rätt tid och på ett helhetsbetonat sätt i alla livssituationer. När stöd ges i tid mår människor bättre och samhället blomstrar. Det här är en både mänsklig och ekonomiskt klok politik.

Välfärdsstaten är inte enbart en kostnad som man hänsynslöst kan skära ner på, utan en investering i ett livskraftigt samhälle. Den skapar jämlikhet, stabilitet och trygghet, som möjliggör risktagning, företagande och gemenskapskänsla.

Välfärdsstatens löfte är ändå hotat. Ojämlikheten ökar, fattigdomen ökar och människor lämnas utan hjälp. Denna utveckling är både orättvis och ohållbar.

Samtidigt som finländarnas långa livslängd är en av välfärdsstatens viktigaste framgångar skapar den åldrande befolkningen nya utmaningar för finansieringen av välfärdstjänsterna och arbetskraften. Omsorgsarbetet är i Finland fortfarande starkt könat och en stor del av det utförs oavlönat i familjer. De Gröna vill säkerställa att omsorgsarbetet fördelas jämnare, är värderat och ersätts rättvist.

Den åldrande befolkningen skapar nya utmaningar för finansieringen av välfärdstjänsterna och arbetskraften. Utmaningarna kan inte lösas på bekostnad av välmåendet.

Var och en bör få de social- och hälsovårdstjänster de behöver vid rätt tidpunkt, på rätt plats, utförda av rätt yrkesmänniskor och välorganiserade. Tjänsterna bör vara tillgängliga, jämlika och hinderfria. När tjänsterna är verkningsfulla, riktas rätt och fungerar som en helhet, använder vi gemensamma resurser förnuftigt och framför allt ökar vi människors välmående.

De Gröna skulle ersätta det nuvarande lapptäcket av socialskydd med en modell som bygger på basinkomst. Med basinkomsten skulle de som ansöker om socialskydd inte behöva snurra runt i byråkratins kvarnar, det skulle alltid löna sig att ta emot arbete och socialskyddet skulle stödja människor i att utveckla sin kompetens. Det är dags att sluta med att förnedra förmånsmottagare och systemet måste göras flexibelt, uppmuntrande och respektfullt mot människor som en vardaglig grundtrygghet.

Fattigdom har långvariga skadliga effekter på samhället och på människor, hos barn rentav i hela livets längd. Därför måste barnfattigdom elimineras i Finland med en systematisk politik som stöder barnfamiljer.

Vi minskar fattigdom och förbättrar socialskyddet

Tillräcklig utkomst är en grundläggande rättighet och mänsklig rättighet som ska tryggas för alla. Socialskyddet måste täcka livets grundbehov och möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället utan rädsla för att förlora grundtryggheten eller stöta på byråkratifällor. Alla som bor i Finland bör ha rätt till socialskydd och invandrares socialskydd ska inte särskiljas från det övriga socialskyddet. Inkomst- och förmögenhetsskillnader innebär också skillnader i välmående och hälsa, och fattigdom gör livet perspektivlöst. I ett osäkert samhälle, där arbetslöshet eller konkurs kan orsaka en ekonomisk katastrof, vågar människor inte ta risker, sträva mot sina drömmar och prova på nytt. Därför är socialskyddspolitik som stöder människors välmående också en politik för en stark statsfinansiell ställning. Utgångspunkten bör vara ett enkelt, heltäckande och jämlikt socialskydd som möjliggör frihet för förmånsmottagarna att bestämma om sitt eget liv.

De Grönas modell för basinkomst innebär en grundtrygghet som betalas automatiskt till alla, vilket förenklar det nuvarande komplicerade förmånssystemet. Basinkomsten är en grund på vilken övriga förmåner och förvärvsinkomster byggs.

Vi framskrider mot basinkomst

• Vi inför stegvis basinkomst för myndiga som hör till Finlands socialskydd samt för underåriga som bor självständigt.
• Vi inför stegvis basinkomst för myndiga som hör till Finlands socialskydd samt för underåriga som bor självständigt.
• Som ett första steg inför vi en månatlig basinkomst på 200–300 euro.
• Vi höjer basinkomsten stegvis till 600 euro. Vi inför ett kommunspecifikt boendetillägg på 100–400 euro för alla myndiga och självständigt boende underåriga. Därtill betalas behovsprövade förmåner.
• Vi avskaffar skatteavdrag och höjer förvärvsinkomstbeskattningen för att trappa ner basinkomsten, så att nyttan av basinkomsten riktas till dem med låga inkomster.

Vi reformerar socialskyddets strukturer

• Vi lösgör kopplingarna mellan social-, hälso- och sysselsättningstjänster och förmåner, så att klienten alltid kan få den service som motsvarar dennes behov utan krav på att höra till en viss förmånskrets och vice versa.
• Vi individualiserar hela socialskyddssystemet för vuxna så att andras situationer inte påverkar individens förmåner.
• Vi avskaffar karensdagarna i utkomstskyddet för arbetslösa samt andra sanktioner som bestraffar den arbetslöse. Som ett steg mot basinkomst avskaffar vi jobbsökningsskyldigheten som villkor för utkomstskyddet och den därtill hörande byråkratin.
• Vi slår ihop sjukdagpenningen, rehabiliteringspenningen och rehabiliteringsstödet till ett allmänt stöd. Vi möjliggör erhållande av allmänt stöd även av sociala skäl, varvid det allmänna stödets täckning förbättras och behovet av utkomststöd minskar. Vi motverkar försök att kombinera bostadsstöd eller utkomststöd med det allmänna stödet.

Vi bekämpar fattigdom och avvecklar sysselsättningsfällor

• Vi höjer grundtryggheten för att minska behovet av utkomststöd. Vi tar bort kopplingen mellan grundtrygghet och förtjänstskydd så att det är möjligt att höja grundtryggheten utan automatisk höjning av förtjänstskyddet.
• Vi återinför skyddsdelar i förmånerna så att förmånsmottagaren kan ha lite inkomster utan att stödet skärs ned eller utbetalningen senareläggs. Vi förbättrar incitamenten för att ta emot deltidsarbete.
• Vi knyter alla socialskyddsförmåner till lämpliga index. Vi motverkar indexfrysningar, särskilt för de minsta förmånerna.
• Vi halverar fattigdomen bland barnfamiljer senast år 2032.
• Vi skapar en inkomstrelaterad del av det av FPA betalda allmänna stödet, som betalas till dem som inte tillhör en arbetslöshetskassa.
• Vi förbättrar bostadsstöden genom att höja det allmänna bostadsbidraget, göra det individuellt samt flytta hela befolkningen till det allmänna bostadsbidragets krets.
• Vi återinför möjligheten att få allmänt bostadsbidrag för utgifter för en ägarbostäder, exklusive personliga och bostadsbolagens amorteringar. Vi avskaffar förmögenhetsprövningen av det allmänna bostadsbidraget.
• Vi förbättrar studerandes möjligheter att koncentrera sig på sina studier utan lånepåtvingande genom att höja studiestödet och binda det till index. Vi avskaffar kravet på att ta studielån innan man kan beviljas utkomststöd.
• Vi bekämpar pensionärernas fattigdom genom att se till att de minsta pensionernas nivå är tillräcklig och minskar pensionsskillnaderna genom att ingripa mot deras strukturella orsaker. Vi minskar låginkomstpensionärers utgifter för hälsovård och läkemedel.
• Vi förbättrar det sista skyddsnätet och återinför skyddsdelar i utkomststödet med förhöjda belopp. Vi avskaffar beaktandet av barnbidrag som inkomst i utkomststödet. Vi avskaffar möjligheten att sänka utkomststödet som en bestraffning.
• Vi ser till att människor inte behöver ty sig till mathjälp för att klara sig. Vi skapar ett åtgärdsprogram för att minska behovet av mathjälp.
• Vi sänker klientavgifterna i hälsovården och självriskandelarna för betalningstak. Vi avstår automatiskt från att uppbära avgifter av låginkomsttagare för att förbättra tjänsternas jämlika tillgänglighet.

Vi sörjer för utkomsten på ålderdomen och pensionssystemets hållbarhet

• Vi bekämpar pensionärernas fattigdom genom att se till att de minsta pensionernas nivå är tillräcklig.
• Vi förlänger arbetskarriärerna. Vi uppmuntrar till förvärvsarbete på pension, stöder flexibla arbetsarrangemang och arbetsförmåga. Vi höjer den automatiska avgångsåldern enligt arbetsavtalslagen till 75 år.
• Vi utvidgar arbetspensionsskyddet till att gälla allt arbete. Alla förvärvsinkomster ska intjäna arbetspension oberoende av om arbetet utförs som löntagare, företagare, med stipendium eller i annan form.
• Vi möjliggör för privata yrkesutövare att betala pensionsavgifter på faktiska beskattningsbara förvärvsinkomster.
• Vi inför en modell med jämnt avtrappning i invalidpensioner, där förvärvsinkomster som överstiger skyddsdelen avtrappas jämnt från pensionen.
• Vi säkerställer att en person med invalidpension inte riskerar sin rätt till förmånen om han eller hon prövar på att arbeta.

Vi tryggar högklassiga social- och hälsovårdstjänster för alla

De Gröna bygger tillgängliga, högklassiga, jämlika och hinderfria social- och hälsovårdstjänster för alla oberoende av förmögenhet och bakgrund. Tjänsterna måste svara mot behoven vid rätt tidpunkt och på rätt plats. Grundprinciperna bör vara basering på beprövad kunskap, förebyggande insatser och kontinuitet i vården. Den offentliga hälsovården och de förebyggande socialtjänsterna måste stärkas, tjänsternas verkningsfullhet ökas och resurser måste användas mer ändamålsenligt än i dag. Socialskyddet och tjänsterna måste fungera sömlöst tillsammans, så att en person får heltäckande hjälp utifrån sin situation.

Vi satsar på bastjänsterna

• Vi genomför en 14 dagars vårdgaranti i icke-akut primärhälsovård och en tre månaders garanti i tandvård.
• Vi stärker bastjänsterna. Vi satsar på tidigt, snabbt och heltäckande stöd för klienter och deras familjer. Vi identifierar dem som behöver mycket tjänster och underlättar kombinerandet av olika tjänster.
• Vi förbättrar vårdkontinuiteten till exempel med en egenteamsmodell och åtgärdar underresurseringen i primärhälsovård och socialvård.
• Vi förbättrar närtjänsternas tillgänglighet genom att utnyttja apotek som hälsotjänst med låg tröskel.
• Vi reformerar välfärdsområdenas finansieringsmodell. Vi ger välfärdsområdena beskattningsrätt, vid sidan av vilken finansiering utjämnas rättvist. Vi ersätter den onödigt komplicerade nuvarande modellen med en mer förutsägbar lösning som uppmuntrar till förebyggande insatser, bygger på verkningsfullhet och behandlar olika välfärdsområden rättvist. Vi avvecklar det flerkanalsfinansierade systemet.
• Vi tryggar en långsiktig offentlig finansiering för social- och hälsovårdsorganisationer.
• Vi tryggar rätten till gynekologisk vård i den offentliga hälsovården i stället för att hänvisa patienter till privat gynekolog.
• Vi främjar forskning och undervisning om gynekologiska och andra relativt underforskade sjukdomsgrupper för att förbättra vårdens tillgänglighet och kvalitet.
• Vi beaktar minoriteters språkliga och kulturella behov i social- och hälsovårdstjänsterna och möjliggör tolkning i alla situationer som kräver det.

Bättre tjänster på människornas villkor

• Vi reformerar företagshälsovården med fokus på förebyggande insatser och underhåll av arbetsförmåga.
• Vi avvecklar stegvis FPA-ersättningarna för privat hälsovård och stärker välfärdsområdenas finansiering.
• Vi stärker SHVS ställning som expert på studerandehälsovård och tryggar tillräckliga resurser för det.
• Vi höjer arvodena för anhörigvård och förenhetligar grunderna för beviljande av dem i hela landet. Vi tryggar anhörigvårdarnas möjligheter till tillräcklig ledighet. Vi säkerställer att anhörigvård inte försämrar utkomsten eller pensionsintjäningen.
• Vi förbättrar möjligheterna för dem som vårdar en anhörig att kombinera arbete och vård av närstående genom att utveckla flexibla arbetsarrangemang och tillräckliga stödtjänster.
• Vi inrättar rådgivningspunkter för äldre där man kan besöka hälsovårdarens och socialvårdarens öppna mottagning och få servicestyrning samt råd om hälsosamma levnadsvanor.
• Vi bedömer tillräckligheten av dygnetruntomvårdnad och dimensionerar den till rätt nivå i takt med att antalet äldre ökar. Vi utökar familjevård i tjänsterna för äldre, psykisk rehabilitering och missbruksrehabilitering och funktionshindrade samt i barnskyddet.
• Vi stärker människors självbestämmanderätt i livets slutskede och stiftar en lag som tillåter eutanasi. Vi tryggar tillgången till palliativ vård och hospicevård i lag.
• Vi stiftar rätt till hospiceledighet och -ersättning för förvärvsarbetande under tiden för en närstående persons hospicevård.
• Vi sörjer för yrkesmänniskor inom social- och hälsovård. Vi involverar personalen i planeringen av förändringar som gäller det egna arbetet. Vi lyfter upp välmående på arbetet bland de viktigaste målen och möjliggör flexibilitet i arbetet i olika livssituationer.
• Vi ökar patienternas jämlikhet och kostnadseffektiviteten i vården genom att förbättra öppenheten i hälsovårdens prioriteringar.

Vi sätter den psykiska hälsan i skick

• Vi utarbetar ett brett utvecklingsprogram för psykiska hälsotjänster för att säkerställa vårdens kvalitet samt åtgärda brister och det allvarliga resursunderskottet i servicesystemet.
• Vi tryggar lättillgängliga psykiska hälsotjänster och oavbrutna vårdkedjor för alla.
• Vi utvidgar terapigarantin till att gälla hela befolkningen och säkerställer behovsanpassad, evidensbaserad vård utan bindning till enskilda metoder.
• Vi säkerställer tillgång även till långvarig psykoterapi. Vi förbättrar tillgången till rehabiliteringspsykoterapi genom att utveckla terapins inriktning, höja ersättningsnivån och öka flexibiliteten i antalet besök.
• Vi förbättrar grundnivåns psykiska hälsotjänster för barn, unga och studerande för att motsvara det nuvarande behovet och åtgärdar den allvarliga resursbristen.
• Vi stärker jämlikheten och jämställdheten i psykiska hälsotjänster genom att beakta bl.a. ekonomiska hinder, språklig och kulturell bakgrund, behoven hos olika kön, åldersgrupper, minoriteter och specialgrupper samt hinderfrihet. Vi beaktar även de närstående i vården.
• Vi förbättrar identifieringen av och stödet för neuropsykiatrisk mångfald som en del av psykiska hälsotjänster och arbets-, inlärnings- och livsmiljöer.
• Vi säkerställer tillräcklig resurssättning och antal sjukhusplatser för specialnivåns psykiatriska vård för att påskynda tillgången till vård.
• Vi utökar kompetensen i psykisk hälsa och missbruk hos yrkesmänniskor inom social- och hälsovård som verkar inom alla sektorer, till exempel för att bättre beakta klienters traumahistoria.
• Vi säkerställer psykosocialt stöd för dem med långvarig sjukdom och obotlig sjukdom. Vi beaktar överlappningen av psykiska och fysiska hälsoproblem inom hälsovården.
• Vi stärker patienternas rätt att komma till neuropsykiatriska undersökningar och att få adekvat vård.
• Vi erkänner organisationer som en del av helheten av psykiska hälsotjänster.

En human drogpolitik

• Vi avkriminaliserar användning av alla olagliga berusningsmedel.
• Vi tryggar lättillgängliga missbrukstjänster och oavbrutna vårdkedjor för alla. Missbrukstjänsterna måste identifiera könsspecifika risker samt erbjuda trygga och könssensitiva tjänster och vårdkedjor.
• Vi stärker resurserna hos kommuner, välfärdsområden och andra aktörer som arbetar med förebyggande rusmedelsarbete inom det lagstadgade förebyggande rusmedelsarbetet.
• Vi säkerställer att användning av berusningsmedel inte hindrar att man får hjälp för psykiska problem. Vi säkerställer en smidig vårdkedja så att båda utmaningarna behandlas simultant. Vi inför en belöningsbehandlingsmodell som uppmuntrar till att stanna kvar i vården och framskrida i vårdkedjan.
• Vi satsar på skadeförebyggande arbete. Vi grundar övervakade bruksrum för olagliga berusningsmedel, där man utöver trygga lokaler erbjuder lågtröskelstjänster.
• Vi utvecklar och förenhetligar praxisen för och tillgången till opioidsubstitutionsbehandling och läkemedelsfri behandling i olika delar av Finland.
• Vi genomför en bred utredning om utvecklingen av narkotikapolitiken, inkl. en bedömning av konsekvenserna av och alternativa genomförandesätt för legalisering av cannabis.
• Vi legaliserar cannabis och för det till en adekvat reglering och beskattning av berusningsmedel. Vi tryggar medicinskt bruk för dem som behöver det.
• Vi flytta spelautomater till separata spelhallssalonger eller kasinon.

Vi stöder en aktiv livsstil från barn till äldre

• Vi främjar vardagsmotion med smidiga gång- och cykelleder och prioriterar underhåll av rutter. Vi investerar i att bygga motionsplatser i vardagsmiljön.
• Vi säkerställer barnens möjligheter att gå och cykla till skolan på ett tryggt sätt när skolan finns nära.
• Vi etablerar de riksomfattande programmen för att främja motion, dvs. helheten Aktiv barndom, Aktiv skola och Aktiva studier, som en del av kommunernas verksamhet.
• Vi återinför arbetsresecyklingförmånen för att uppmuntra till cykling på arbetsresor.
• Vi stöder äldres möjligheter till motion genom att ordna hinderfria, lättillgängliga och prisvärda motionsmöjligheter samt gruppverksamhet.
• Vi utjämnar ojämlikheten i hobbyverksamhet genom att rikta stöd för föreningsverksamhetens utveckling mot hobbysverksamhet med låg tröskel.

Vi förebygger marginalisering

• Vi utrotar hemlöshet senast år 2030. Vi ser till att prisvärda bostäder finns tillgängliga, säkerställer tillräckligheten av boendehandledning och stödtjänster samt ett tillräckligt stödsystem för att trygga boende.
• Vi förebygger inträde i kriminalitet genom att bekämpa fattigdom samt stärka förebyggande insatser och yrkesmänniskornas beredskap. Vi förebygger i synnerhet ungdomskriminalitet och stöder ett utträde ur kriminalitet.
• Vi ingriper mot ungdomsvåld med ett starkt barnskydd, uppsökande ungdomsarbete, samarbete med polisen och vårdnadshavarna samt genom att öka stöd på olika nivåer och specialiserade små barnskyddsenheter för kraftigt symtomgivande unga.
• Vi säkerställer att alla människor, oberoende av uppehållsstatus, har rätt och faktisk tillgång till de bastjänster som ett liv i mänsklig värdighet kräver, såsom bred hälsovård och socialtjänster.
• Vi sänker klientavgifterna i hälsovården.

Vi stärker funktionshindrade personers mänskliga rättigheter

• Vi reformerar lagen om handikappservice för att stärka självbestämmanderätten. Vi förhindrar begränsning av tjänster utifrån en funktionshindrad persons ålder.
• Vi säkerställer tillgängligheten och jämlikheten av personlig assistans i hela landet utifrån individuella behov.
• Vi tryggar funktionshindrade personers rätt att välja sin assistent och innehållet i hjälpen.
• Vi fattar service- och stödbeslut för funktionshindrade i regel tills vidare gällande och baserade på individuellt behov.
• Vi säkerställer att stöden utifrån funktionshinder möjliggör ett flexibelt familjeliv och boende, inkl. växelvist boende och olika familjeformer.
• Vi garanterar funktionshindrade personers rätt till permanent bostad och rätt att bestämma om sin bostadsort genom att hålla tjänster som gäller boende utanför upphandlingslagen.
• Vi förbättrar det mångprofessionella stödet för neurodivergenta och deras möjligheter till ett jämlikt liv.
• Vi inrättar en riksomfattande tjänst som handikappombudsman, vilken övervakar att funktionshindrades rättigheter förverkligas.

Vi satsar på barn, unga och familjer

De Gröna vill garantera ett gott och tryggt liv för varje barn och ung person. Alla bör även ha lika möjligheter att förverkliga sina önskemål om att bli föräldrar. Samhällets omsorg om barn och unga är ofta fragmenterad och i synnerhet barnens sårbarhet beaktas inte tillräckligt. Barnfamiljer lämnas alltför ofta ensamma med sina utmaningar.

Vi stärker stödet och möjligheterna för barn, unga och familjer

• Vi stärker det helhetsbetonade och tidiga stödet för barn, unga och familjer från rådgivning, småbarnspedagogik och skola ända till familjecentralstjänster och barnskydd.
• Vi satsar på genomförandet av den nationella barnstrategin. Barnstrategin utgör grunden för ett långsiktigt, konsekvent arbete för att förverkliga barnets rättigheter och bygga ett barn- och familjevänligt Finland.
• Vi erkänner familjernas mångfald och säkerställer alla sorters familjers jämlika ställning i lagstiftningen och tjänsterna.
• Vi garanterar varje barn och ung person trevliga, kostnadsfria hobbyer. Vi utvecklar Finlandsmodellen för hobbyer och skapar vägar via den även till målmedveten och långsiktig hobbyverksamhet.
• Vi sörjer för familjernas stöd, skilsmässotjänster samt förebyggande av vårdnadstvister med hjälp av rådgivning, medling och familjearbete.
• Vi satsar på familjers hemservice.
• Vi inför tonårsmödravård, dvs. stödtjänster riktade till föräldrar och familjer med tonåringar.
• Vi utökar familjevård särskilt för unga i vård utom hemmet. Vi återinför åldersgränsen för eftervård inom barnskyddet till 25 år.

Vi stärker barnens rättigheter

• Vi verkar i enlighet med FN:s barnrättskonvention och verkar för att den förverkligas i världen.
• Vi stöder föräldrar i ett uppfostrande förhållningssätt som respekterar barnens rättigheter, jämlikhet och självbestämmanderätt.
• Vi utökar utbildningen och handlingsriktlinjerna för dem som arbetar med barn för att identifiera och motarbeta människohandel med barn och barnbortförandesituationer.
• Vi ingriper mot begränsning av och tvingande kontroll över flickor av kulturella eller religiösa skäl.
• Vi skyddar barn och unga från sexuella trakasserier och våld och ställer förövarna till ansvar.

Vi stöder förverkligandet av önskemål om att bli förälder

• Vi ökar jämlikheten, tillgängligheten, det psykiska stödet och resurserna för fertilitetsbehandlingar. Vi säkerställer högklassig fertilitetsinformation, rådgivning och sexualhälsotjänster för alla.
• Vi legaliserar surrogatmoderskap på ett icke-diskriminerande och etiskt sätt.
• Vi avskaffar barnantalsrestriktionen som tillgänglighetskriterie för fertilitetsbehandlingar i den offentliga hälsovården.
• Vi stiftar rätt till frånvaro från arbete på grund av fertilitetsbehandlingar eller annan orsak relaterad till att bli förälder.
• Vi säkerställer heltäckande och tillgängliga rådgivningstjänster för gravida och barnfamiljer med beaktande av olika familjesituationer. Vi utökar fysioterapitjänster för gravida och nyförlösta samt psykosocialt stöd efter missfall.
• Vi stöder familjebildning under studietiden och studerande föräldrar genom att göra studiepenningens barntillägg barnspecifikt.

Vi förbättrar familjernas socialskydd och föräldraledigheter

• Vi möjliggör fler än två juridiska föräldrar för barn och tillåter barn med växelvist boende att ha två officiella adresser, så att de beaktas i socialskyddet och tjänsterna för bägge hem.
• Vi reformerar underhållssystemet så att det säkerställer tillräckligt underhåll för alla barn även omedelbart efter föräldrarnas skilsmässa.
• Vi höjer barnbidragets åldersgräns så att rätten till förmånen upphör när barnet fyller 18 år. Vi möjliggör att barnbidraget fördelas mellan föräldrarna.
• Vi inför sörjledighet för dem som mist en närstående.
• Vi reformerar föräldraledigheterna. Vi genomför en modell där rätten till föräldraledighet fördelas jämnt mellan föräldrarna med en liten flexibel andel.
• Vi centraliserar barnomsorgssstöden under FPA:s flexibla vårdpenning och avskaffar hemvårdsstödet och den partiella vårdpenningen. Vi möjliggör att den flexibla vårdpenningen erhålls även utanför arbetslivet samt att den betalas i samma storlek för alla barn.

3 EKONOMIN SOM VERKTYG – VI STÄRKER SYSSELSÄTTNINGEN OCH FÖRETAGANDET OCH LÅTER FÖRORENAREN BETALA

Den gröna ekonomiska politiken syftar till välmående inom planetens bärkapacitet. För De Gröna är ekonomin inget egenvärde, utan marknadsekonomin och den offentliga ekonomin är verktyg för att bygga ett hållbart välmående. I stället för ekonomisk tillväxt är det avgörande hurudant välmående och vilka effekter den ekonomiska verksamheten möjliggör.

Världsekonomin är i omvälvning. Klimatkrisen, förlusten av biologisk mångfald, den åldrande befolkningen, teknologisk utveckling och geopolitiska och ekonomiska kriser förändrar produktion, konsumtion och arbete. Ökningen av inkomst- och förmögenhetsskillnaderna samt anhopningen av makt och välstånd hos ett allt mindre antal är ett hot mot ett stabilt samhälle, mänskliga rättigheter och demokrati. Flera simultana kriser kräver att ekonomin är stresstålig och tryggar välmåendet i alla förhållanden.

I takt med att ekonomin vuxit har även klimatutsläppen och naturresursanvändningen ökat. Vi har levt över våra tillgångar. Att bygga en grön välfärdsstat är en stor utmaning som kräver betydande reformer i politiken och ekonomin.

Finlands offentliga ekonomis läge är utmanande. Den belastas av skuldsättning, en försämrad försörjningskvot, en sämre produktivitetsutveckling än jämförelseländerna, arbetslöshet och luckor i skattebasen.

Viktigare än det offentliga skuldsättningsförhållandet och enskilda årets underskott är det långsiktiga hållbarhetsunderskottet och den politiska oförmågan att förnya strukturerna. Finland befinner sig i en spiral av självförstärkande underskott, vilket äventyrar genomförandet av välfärdsstatens centrala uppgifter, klimat- och naturpolitiken samt samhällets förnyelse.

I anpassningen kan man inte enbart förlita sig på nedskärningar. Beskattningen måste ökas och ekonomin måste förnyas. Finland behöver grön produktivitet, där mer värde och gemensamt bästa skapas per utförd arbetstimme och använda naturresurser. Anpassningen måste genomföras på ett sätt som stöder utsläppsminskningar, minskad fattigdom, jämlikhet och jämställdhet. Alltför drastiska nedskärningar raserar välfärdsstaten.

De Grönas metoder tryggar både välmåendet och en livskraftig planet. Vi utjämnar inkomst- och förmögenhetsskillnaderna och säkerställer en tillräcklig skattebas för fungerande offentliga tjänster och socialskydd. Välfärdsstatens tillväxtberoende måste avvecklas, så att människors välmående kan tryggas oavsett om det lyckas att koppla loss ekonomisk tillväxt och miljöskador. De Gröna mäter den ekonomiska politikens framgång med indikatorer för naturens och människornas välmående. Ekonomin måste verka för människors och planetens bästa, inte på deras bekostnad. En rättvis förändring kräver även feministisk ekonomisk politik, dvs. att erkänna människors välmående, jämlikhet och ekologisk hållbarhet som ekonomins grund, inte som en kostnad. Ekonomisk tillväxt måste i fortsättningen ske på ett socialt rättvist och miljömässigt hållbart sätt.

Beskattning är för De Gröna både ett verktyg för att styra samhället i en mer hållbar och rättvis riktning och ett nödvändigt sätt att finansiera välfärdsstatens verksamhet. Målet för grön skattepolitik är att sörja för en tillräcklig skattebas. Vi vill flytta tyngdpunkten i beskattningen från beskattning av arbete och företagsamhet till beskattning av skador och förmögenhet, och samtidigt säkerställa en tillräcklig beskattningsnivå ur offentlig ekonomisk synvinkel.

De Gröna vill skapa nya arbeten och ny företagsamhet och säkerställa att alla kan delta på arbetsmarknaden utifrån sin situation. Vi erbjuder utbildnings- och sysselsättningsvägar för alla som är födda här och alla som av olika anledningar har flyttat till Finland, och sörjer för förutsättningarna för hållbar affärsverksamhet.

Vi stärker den offentliga ekonomin brett

Den gröna finanspolitiken är kontracyklisk, dvs. konjunkturutjämnande. Den offentliga ekonomin måste ständigt vara tillräckligt stark för att finanspolitiken inte behöver stramas åt i oväntade kriser. För De Gröna är ett centralt mål i stärkandet av den offentliga ekonomin rättvisa mellan generationerna, en minskning av inkomst- och förmögenhetsskillnaderna samt en hållbar utveckling.

Att svara på vår tids största samhälleliga utmaningar samt en stabil och förutsägbar samhällsutveckling kräver finanspolitiskt manöverutrymme. Med ekonomiskt manöverutrymme kan man klara sig igenom kriser så att ingen faller utanför och nationalekonomins stabilitet bevaras. Till exempel att stoppa klimatuppvärmningen kräver enorma investeringar som måste genomföras oberoende av konjunkturen.

Vi dämpar skuldsättningen och beaktar konjunkturerna

• Vi stärker Finlands offentliga ekonomi genom att reformera beskattningen och stärka skattebasen, varsamt skära ned utgifter och förnya ekonomin.
• Vi genomför konjunkturutjämnande politik bl.a. genom att tidsmässigt anpassa offentliga investeringar.
• Vi bedriver kontracyklisk finanspolitik: Vi minskar offentliga utgifter och höjer skatter när ekonomin växer för att förhindra överhettning av ekonomin. Vi ökar däremot utgifter och sänker skatter under recession för att stimulera ekonomin.
• Vi upprättar ett parlamentariskt, regeringsperiodöverskridande åtagande i Finland om att sätta ekologiska ramvillkor för ekonomins utveckling samt att vända hållbarhetsunderskottet i ekonomin.
• Vi riktar offentliga investeringar mot den gröna omställningen och tryggar klimat- och naturinvesteringar i alla konjunkturer.
• Vi strävar efter finanspolitiskt manöverutrymme genom att utöka arbetskraften, reformera beskattningen, öka incitamenten till innovationer, förbättra produktiviteten, höja utbildningsnivån och prioritera utgiftsposter.
• Vi reformerar ramförfarandet. Vi särskiljer långvariga investeringar, såsom forskning och utveckling, utbildning och investeringar i den gröna omställningen, från löpande utgifter. Vi beaktar i ramarna även förändringar i statens inkomster som orsakas av beslut.

Vi övergår till en stabil måttfullhetsekonomi

Hörnstenen i den gröna ekonomiska politiken är en måttfullhetsekonomi, vars mål är ett ekologiskt hållbart ekonomisystem som stöder människors välmående. Naturresursanvändningen måste minskas och de begränsade naturresurserna måste användas på ett sätt som genuint ökar välmåendet. Väsentligt är att avveckla tillväxtberoendet, minska välmåendeskillnaderna och förebygga koncentrationen av ekonomisk makt. För De Gröna innebär hållbart välmående ett meningsfullt liv, inte materiell konsumtion.

Vi tar de första stegen mot en måttfullhetsekonomi

• Vi stärker en bred konsekvensanalys av ekonomisk politik och ett bindande beaktande av konsekvenser i beslutsfattandet. Vi beaktar bättre konsekvenserna för klimat och natur, för olika kön, åldersgrupper och inkomstklasser samt för det samhälleliga förtroendet.
• Vi gör en bred utredning om Finlands ekonomis, välfärdsstatens och välmåendets tillväxtberoende och om sätt att avveckla tillväxtberoendet.
• Vi mäter den ekonomiska politikens framgång i första hand med indikatorer för välmående och ekologisk hållbarhet.
• Vi tar i bruk nya indikatorer och verktyg för ekonomisk politik för att stödja miljömässig hållbarhet, jämlikhet och rättvisa.
• Vi inkluderar obetalt omsorgsarbete och hemarbete i nationalräkenskaperna.

Vi förnyar näringsstrukturen och uppmuntrar till hållbart företagande

Finlands näringsstruktur är koncentrerad och naturresursanvändningen ohållbar. De Gröna vill förnya ekonomin för att producera mer välmående med ett mindre miljöavtryck samt uppmuntra till företagande och nyskapande. Vi verkar för en sund och rättvis konkurrens. Små och mikroföretag, ensamföretagare och självständiga företagare har stor betydelse, varför vi skapar möjligheter jämlikt även för nya och små företag. Självständigt företagande och småföretagande är en växande del av arbetslivet, men är förenat med osäkerhet och ojämlikhet. Arbetslivets trygghet bör utvecklas så att den beaktar olika livssituationer och förhindrar ansamling av ojämlikhet.

Vi skapar ramar för en rättvis marknadsekonomi

• Vi stöder tillväxten inom gröna branscher samt industrins och näringsstrukturens snabba förnyelse.
• Vi avvecklar ineffektiva och miljöskadliga företagsstöd. Vi riktar företagsstöden mot en hållbar förnyelse av ekonomin och ekologisk återuppbyggnad. Vi kräver ansvarstagande av stödmottagarna.
• Vi undanröjer hinder för företagande och underlättar rörligheten mellan lönearbete, förmåner och företagande.
• Vi utvecklar aktiebolagslagen så att bolagets syfte utvidgas från att enbart producera vinst till att även beakta konsekvenserna för miljö och samhälle.
• Vi ökar rättvis konkurrens. Vi stärker Konkurrens- och konsumentverkets resurser och befogenheter att ingripa mot marknadens koncentration. Vi utvidgar tillämpningsområdet för företagsförvärvsövervakning.
• Vi verkar för att skapa marknader för koldioxidsnåla slutprodukter särskilt inom sektorer där Finland har konkurrensfördelar, för att minska osäkerheten i investeringar i den gröna omställningen.
• Vi främjar kännedomen om och ställningen för samhällsföretag och skapar incitament för samhällsföretagande till exempel genom beskattning. Vi sörjer för deras möjligheter att delta i offentlig upphandling.
• Vi utökar innovativa upphandlingar och marknadsdialog och fastställer heltäckande upphandlingskriterier för offentlig upphandling som minskar klimat- och miljöpåverkan samt stärker det sociala ansvaret.
• Vi förpliktar stora och medelstora företag att rapportera om jämställdhet mellan könen och publicera sin jämställdhetsplan.
• Vi styr FoUI-investeringar mot att främja ekologisk och social hållbarhet.
• Vi verkar för affärsverksamhet som bygger på immateriellt värdeskapande. Vi ökar tyngdpunkten för servicebranscher och kulturella kreativa branscher i näringspolitiken.

Vi stöder små och mikroföretag, ensamföretagare och självständiga företagare

• Vi underlättar småskalig affärsverksamhet genom att minimera byråkrati och undanröja konstgjorda hinder för företagande.
• Vi underlättar anställning av den första arbetstagaren. Vi befriar tillfälligt den egenföretagande företagaren från sociala avgifter för den första arbetstagaren.
• Vi förbättrar små och nya företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar genom att dela upp upphandlingar i mindre helheter. Vi utnyttjar innovationstävlingar.
• Vi ersätter löntagarens och företagarens separata arbetslöshetsförsäkringar med en kombinationsförsäkring som är gemensam för alla.

Vi genomför en grön skattereform

Beskattning är för De Gröna både ett verktyg för att styra samhället i en mer hållbar och rättvis riktning och ett nödvändigt sätt att finansiera välfärdsstatens verksamhet. Målet för den gröna skattepolitiken är att sörja för en tillräcklig skattebas. Vi vill flytta tyngdpunkten i beskattningen från beskattning av arbete och verksamhet till beskattning av skador och förmögenhet och samtidigt säkerställa en tillräcklig beskattningsnivå ur offentlig ekonomisk synvinkel.

Vi beskattar skador och förnyar skattebasen

• Vi reformerar mervärdesskatten så att de nuvarande fyra skattesatserna ersätts med nollskattesats, en sats för hållbar konsumtion och en allmän sats. Vi inför en återbetalning av matmomsen som är lika stor för varje invånare.
• Vi säkerställer att beskattningen uppmuntrar till arbete i alla inkomstklasser, och riktar eventuella skattesänkningar mot beskattning av arbete och hållbart företagande.
• Vi återför bolagsskatten till nordisk nivå och förebygger skadlig skattekonkurrens med internationell koordination och EU-reglering.
• Vi harmoniserar energibeskattningen och binder energibeskattningen till ett index.
• Vi avskaffar överlåtelseskatten på fastigheter som hör till fastighetsskattens krets, på bostadsaktier och aktier i fastighetsbolag, och höjer samtidigt fastighetsskatten.
• Vi ökar stegvis fastighetsskattens andel av skattestrukturen. Vi reformerar fastighetsbeskattningen så att skatten tyngre belastar marken och markens värdering bättre motsvarar marknadshyran.
• Vi bekämpar grå ekonomi. Vi verkar därigenom för rättvisa arbetsmarknader och försvårar finansiering av kriminell verksamhet.
• Vi inför en hälsobaserad skatt på ohälsosamma produkter, såsom socker, hårt fett och salt.

Mer om miljöbaserade skadeavgifter finns i kapitel 1.

Vi utjämnar förmögenhet

• Vi inför för att finansiera försvarsutgifterna en tillfällig försvarsavgift riktad mot förmögenhet och stora företag.
• Vi inför en permanent förmögenhetsskatt för stora förmögenheter och verkar för det även på EU-nivå.
• Vi förenklar beskattningen: Vi bedömer ändamålsenligheten och rättvisan hos alla skatteavdrag och minskar problematiska skatteavdrag.
• Vi övergår till europeisk modell i utdelningsbeskattningen av onoterade bolag, där beskattningen av utdelningar bygger på tydliga beloppsgränser i euro och den nettoförmögenhetsbaserade lättnaden avskaffas.
• Vi sörjer för en rättvis progression i beskattningen. Vi för beskattningen av kapitalinkomster närmare beskattningen av förvärvsinkomster och förenar på lång sikt beskattningen av förvärvsinkomster och kapitalinkomster.
• Vi höjer beskattningen av pensioner, exklusive små pensioner. Vi dämpar tillväxten i pensioner och pensionsutgifter med ett indexbroms för arbetspensioner samt indexfrysningar. Vi kompenserar konsekvenserna av indexförändringar för små pensioner genom att lätta på beskattningen av små pensioner och höja de pensioner som FPA betalar.
• Vi behåller arvsskatten och skärper beskattningen av stora arv. Vi säkerställer företagares faktiska möjligheter till generationsväxlingar. Vi begränsar lättnaden vid generationsväxlingar i arvsbeskattningen av företag till att gälla företagstillgångar till ett värde av högst två miljoner euro.
• Vi ger den som ärver skog möjligheten att skydda sin skog så att arvsskatt inte behöver betalas för det skyddade området.

Vi säkerställer rättvisa och smidiga arbetsmarknader

De Grönas mål är att skapa människoorienterade, flexibla, jämställda och jämlika arbetsmarknader. Man måste sörja för balansen i arbetsmarknadens förhandlingsstyrka mellan arbetstagare och arbetsgivare, samtidigt som arbetsmarknaderna måste svara på teknologiska och demografiska förändringar och globala utmaningar. Vid utvecklingen av arbetsmarknaderna bör man sörja för regelverkets klarhet, förutsägbarhet och sänkning av risken med att anställa, samt verka för att avveckla arbetsmarknadernas segregation och för jämlikhet.

Arbetsmarknaderna måste finnas till för alla sorters människor. Deltidsarbete, sporadiskt arbete och allt annat arbete som är mindre än heltidsarbete är värdefullt, liksom även frivilligarbete. Inga hinder bör läggas upp för att ta emot och utföra arbete av något slag, till exempel genom att skapa byråkratifällor eller förbud med hjälp av socialskyddet. Arbetsflexibiliteten, mångfalden och deltidsarbete som passar den egna situationen bör ökas i samhället, inte minskas.

Vi förnyar arbetsmarknaderna

• Vi höjer sysselsättningsgraden till 80 procent senast år 2040. Vi fäster särskild uppmärksamhet vid ungas sysselsättning.
• Vi utökar möjligheterna till deltidsarbete och deltidsföretagande.
• Vi reformerar identifieringen av utomlands förvärvad kompetens och erkännandet av examina till att bli smidigare och mer prisvärt.
• Vi möjliggör studier för alla arbetslösa. Vi möjliggör studier med allmänt stöd och självmotiverade studier som främjar sysselsättning på den arbetslöses eget anmälan.
• Vi klargör spelreglerna för plattformsekonomin och säkerställer faktisk frihet och makt över det egna arbetet i företagarbaserat arbete. Vi garanterar plattformsföretagare laglig organiserings- och förhandlingsrätt.
• Vi åtgärdar bristerna i skyddet för arbetstagare utanför kollektivavtalen och plattformsekonomins arbetstagare.
• Vi frångår behovsprövning för uppehållstillstånd för arbetstagare samt begränsningar av branscher och arbetsuppgifter.
• Vi skapar en riksomfattande enhetlig och jämlik lönesubventionsmodell. Vi garanterar unga, funktionshindrade, partiellt arbetsföra och långtidsarbetslösa snabb tillgång till lönesubvention.
• Vi bekämpar människohandel och arbetsrelaterat utnyttjande och skärper straffen. Vi utökar de övervakande myndigheternas resurser att ingripa, informera och utfärda sanktioner mot försummelse av arbetslagstiftningen och arbetsrelaterat utnyttjande. Vi sörjer för att offer för människohandel och närstående brott erhåller de ersättningar och det adekvata rättsbiträde de har rätt till.
• Vi stärker beställaransvaret i offentlig upphandling genom att förplikta beställaren att kontrollera hela underleverantörskedjan avseende efterlevnad av arbetsvillkor, såväl vid avtalets ingående som under det.
• Vi avskaffar misstanke om sexarbete som utvisningsgrund i utlänningslagen och reformerar lagstiftningen på ett sätt som tryggar sexarbetares säkerhet, delaktighet och välmående. Vi säkerställer att sexarbetare har rätt att leva utan våld och utnyttjande.
• Vi reformerar finansieringsmodellen för sysselsättningstjänster så att den bättre beaktar ekonomins konjunkturväxlingar och uppmuntrar till att satsa på rätt tid anpassade tjänster för arbetslösa och i synnerhet långtidsarbetslösa. Vi höjer finansieringen av lagstadgade arbetskraftstjänster i regioner med hög långtidsarbetslöshet.

Vi balanserar makten på arbetsmarknaderna

• Vi verkar för icke-diskriminerande rekrytering och ett mångfaldigt arbetsliv, så att alla har möjligheten att utnyttja sin kompetens fullt ut i Finland.
• Vi bereder arbetsmarknadslagstiftningen i trepartigt samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna. Vi bevarar samtidigt riksdagens fulla lagstiftningsbefogenhet och balansen mellan förhandlingsparterna.
• Vi balanserar skadeersättningarna enligt kollektivavtalslagen, ger arbetsmarknadsorganisationerna rätt att väcka grupptalan och stiftar en tolkningsföreträdesrätt för arbetstagare i lokala kollektivavtal.
• Vi reformerar förlikningstjänsten för att möta arbetsmarknadens förändrade behov och säkerställer förlikarens faktiska möjligheter att verka för förlikning. Vi ordnar vid förlikningstjänstens sida en oberoende informationsproduktion som stöder arbetsmarknadsförhandlingarna.
• Vi säkerställer att arbetsarskyddsmyndighetens resurser är tillräckliga. Vi höjer ersättningarna för olaglig uppsägning.
• Vi undanröjer hindren för sysselsättning av partiellt arbetsföra, delvis funktionshindrade och funktionshindrade personer. Vi säkerställer rättvis lön för dessa grupper och stiftar en sysselsättningskvot för offentliga samfund, dvs. en skyldighet att anställa ett visst antal funktionshindrade och partiellt arbetsföra arbetstagare.
• Vi utvecklar transporttjänsterna för rörelsehindrade så att pendling till arbetsplatsen eller under arbetsdagen inte utgör ett hinder för arbete. Vi utvecklar stödet för anpassning av arbetsförhållanden för att motsvara verkliga behov.
• Vi säkerställer att praktikanter ersätts i enlighet med kompetensen och att det lönar sig för arbetsgivare att anställa praktikanter.

Vi säkerställer ett meningsfullt och bra arbetsliv för alla

Ekonomins och teknologins omvälvningar har ökat trycket och den psykiska belastningen i arbetslivet. Uthålligheten i arbetet, meningsfullt arbete och kontinuerligt lärandes betydelse betonas. De Gröna vill verka för hållbara arbetskarriärer, ett icke-diskriminerande arbetsliv och meningsfullt arbete för alla.

Vi inför flexibilitet i arbetet

• Vi verkar i samhället för en bredare övergång till kortare arbetstid. Vi underlättar deltidsarbete och möjligheten att förkorta arbetstiden i olika livssituationer.
• Vi utvidgar möjligheten att använda flextid, särskilt i expertarbete, och möjliggör avtal om flextid i kollektivavtal.
• Vi stiftar ett paket som stöder platsoperoende arbete, med vilket välmående och säkerhet i distansarbete säkerställs och arbete även från utlandet underlättas.
• Vi förbättrar identifieringen av kompetens för dem som är i arbetslivet, kontinuerligt lärande och möjligheten att utöka kompetensen. Vi utökar omskolningar och uppdateringsutbildningar och karriärvägledning och stöder kompetensutveckling på arbetsplatserna.

Vi förbättrar orken i arbetet

• Vi vänder antalet sjukfrånvaron och invalidpensioner med psykisk hälsa som orsak till en nedgång genom att stödja psykisk rehabiliterings möjligheter att stanna kvar i arbetet och återgå till arbetslivet.
• Vi säkerställer att arbetstagarna faktiskt kan koppla av från arbetet på fritiden och att alla årligen har möjlighet till en återhämtande semester oberoende av arbetsform.
• Vi ändrar semesterdagarnas intjäning till 2,5 dagar fr.o.m. den allra första dagen av anställningsförhållandet. Vi betalar semesterlönerna via socialförsäkringen.
• Vi säkerställer att minimiskyddet i EU:s arbetstidsdirektiv förverkligas oberoende av arbetsform.
• Vi stiftar om förebyggande av psykisk belastning i lagen om företagshälsovård och lagen om arbetarskydd.

4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, RÄTTSSTATEN OCH FEMINISM SOM SKYDD FÖR ALLA – VI UTROTAR DISKRIMINERING OCH FÖRSVARAR DEMOKRATIN

Jämlikhet, jämställdhet, odelbara mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten är kärnan i grön politik. Det är värden som De Gröna alltid håller fast vid.

Yttersta högern och auktoritära krafter stärks globalt, vilket syns även i Finland. För tillfället krävs inskränkningar i mänskliga rättigheter och frihet i nationell säkerhets namn. Vi måste försvara de framsteg som redan uppnåtts i jämlikheten, samtidigt som gränser stängs för dem som söker hjälp och övervakning och kontroll ökas.

De Gröna försvarar rättigheterna för kvinnor, funktionshindrade, invandrare, regnbågsbefolkningen och andra minoriteter kompromisslöst. Det räcker inte att hålla fast vid nuvarande rättigheter – jämlikheten måste förbättras och diskriminerande och rasistiska strukturer avvecklas.

De Gröna är ett feministiskt parti. Med feminism eftersträvas frihet för alla att vara sig själva och ett aktivt nedmonterande av samhällets maktstrukturer som orsakar ojämlikhet. Grön feminism är intersektionell, dvs. den identifierar och avvecklar diskriminering på flera grunder. Finland är ett av Europas farligaste länder för kvinnor och flickor, vilket beror i synnerhet på våld i nära relationer och sexuellt våld. Det är äntligen dags att riva ned attityderna där gränserna för den personliga integriteten inte respekteras, sexuella trakasserier bagatelliseras och offer skuldbeläggs.

Finland är också ett av Europas mest rasistiska länder. De Gröna kräver ett strikt ingripande mot rasism och hatpropaganda samt konkreta antirasistiska åtgärder.

Även om Finland fortfarande är en av världens stabilaste rättsstater har situationen försämrats även här. Exemplen från USA och Ungern visar att auktoritära högergrupper urholkar rättsstatens grunder när de kommer till makten. De Gröna vill stärka demokratin och rättsstaten via god förvaltning, lagens efterlevnad, ett starkt civilsamhälle och pressfrihet.

Vi främjar jämlikhet, jämställdhet och människors frihet att vara sig själva

Var och en måste kunna delta i samhället utan diskriminering, rädsla eller att bli osynlig. De Gröna verkar för en politik som aktivt ingriper mot rasism, diskriminering och ojämlikhet. I finländsk lagstiftning finns strukturer som ökar och upprätthåller ojämlikhet och som hindrar i synnerhet minoritetsgruppers rättigheter från att förverkligas. Rättigheterna måste synas i vardagen som tjänster, delaktighet och trygghet – inte bara som principer på papper.

Vi tryggar minoriteternas rättigheter

• Vi stärker diskrimineringsombudsmannens och jämställdhetsombudsmannens resurser för att bekämpa alla former av diskriminering.
• Vi utökar konsekvensbedömningar av olika minoritetsgrupper i lagstiftningen, regeringsprogrammet och budgeteringen så att bedömningen styr beslutsfattandet mot att stärka jämlikheten.
• Vi höjer diskrimineringslagens förpliktelser och tillsyn till jämställdhetslagens nivå.
• Vi tryggar rätten för funktionshindrade och personer med behov av särskilt stöd till ett liv som är deras eget, till tjänster och till fullt deltagande på alla livsområden.
• Vi genomför FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till fullo och genomför rekommendationerna från konventionens övervakningsorgan.
• Vi stiftar en separat lag om hinderfrihet och tillgänglighet som ett bindande och sanktionerat paket och som täcker den fysiska, psykiska, sociala och digitala miljön redan i planerings- och genomförandefasen.
• Vi genomför förslagen från sannings- och försoningskommissionen för samer. Vi tryggar de samiska språken och kulturen. Vi säkerställer Sametingets funktionsförmåga med tillräcklig finansiering.
• Vi ratificerar ILO 169-konventionen om ursprungsfolk och verkar för att det nordiska samekonventionen godkänns för att trygga samernas mark- och kulturrättigheter. Vi kräver förhandssamtycke för avverkningar och markanvändningsprojekt i sameområden.
• Vi förbättrar språkminoriteternas ställning. Vi möjliggör fler än ett hemspråk i befolkningsdatasystemet. Vi stiftar separata språklagar för karelska och romani och genomför åtgärderna i revitaliseringsprogrammen.
• Vi höjer kännedomen om samisk, karelisk och romsk kultur som en del av skolundervisningen.
• Vi verkar aktivt för att stärka svenska språkets jämlika och grundlagsenliga ställning i Finland som det andra nationalspråket vid sidan av finska.

Vi ger livsåskådningar en jämlik ställning och stärker religionsfriheten och den religiösa freden

• Vi säkerställer att livsåskådningar har en jämlik ställning i förhållande till staten.
• Vi bekämpar hatpropaganda, hot och trakasserier riktade mot religiösa gemenskaper och personer. Vi tryggar dock yttrandefriheten att rikta kritik mot religioner.
• Vi möjliggör självständigt anslutande till, byte av och utträde ur ett religionssamfund fr.o.m. 15 års ålder.
• Vi skapar metoder för att identifiera och ingripa mot andligt våld, hedersrelaterat våld och tvingande kontroll i religiösa och andra gemenskaper. Vi stöder möjligheterna att lämna gemenskaper som inskränker de mänskliga rättigheterna.
• Vi stärker ett grundläggande och mänskliga rättighetsperspektiv i livsåskådningsundervisningen. Vi framskrider mot ett gemensamt livsåskådningsämne och säkerställer under tiden varje elevs frihet att välja sitt livsåskådningsämne.

Vi främjar jämställdhet mellan könen

Var och en har rätt att bestämma om sin kropp, sitt kön och sitt liv samt att leva i trygghet utan våld och diskriminering. De Gröna är förpliktigade att stärka erkännandet av köns- och sexualitetsmångfald, att verka för jämlikhet i arbetslivet och utbildningen samt att förebygga och bekämpa våld i nära relationer och sexuellt våld. Rättigheterna måste förverkligas i lagstiftningen, tjänsterna och rättssystemet på ett jämlikt och utan dröjsmål. Jämlikhet och den personliga integriteten är inte åsiktsfrågor utan politiska skyldigheter.

Vi stärker allas rätt att bestämma om sin kropp och sitt kön

• Vi upprättar ett regnbågspolitiskt handlingsprogram som stärker förverkligandet av HBTQI-personers rättigheter på alla förvaltningsområden.
• Vi reformerar jämställdhetslagen för att beakta mångfalden av kön, sexuell läggning, familjesituationer och att bli förälder.
• Vi inför ett juridiskt tredje kön. Vi minskar onödig könsklassificering i officiella sammanhang och utreder möjligheten att avstå från juridisk könsbeteckning.
• Vi säkerställer tillräckliga specialsjukvårdstjänster för transpersoner utan orimlig väntetid.
• Vi sänker åldersgränsen för fastställande av juridiskt kön från 18 år till 15 år. Vi säkerställer tillgången till pubertetsfördröjande behandlingar för transungdomar.
• Vi förbjuder konverteringsverksamhet, dvs. s.k. konverteringsterapier som syftar till att bryta en individs sexuella läggning eller könsidentitet via psykiskt våld.
• Vi förbjuder könsstympning av barn och andra medicinskt icke-nödvändiga genitalkirurgiska ingrepp på barn och tryggar intersexpersoners rättigheter.
• Vi inför kostnadsfria preventivmedel för unga under 25 år, vilket inkluderar alla moderna preventivmedel.
• Vi stärker rätten till abort. Vi möjliggör abort på eget beslut utan separata motiveringar upp till den 18:e graviditetsveckan.
• Vi sänker åldersgränsen för frivillig sterilisering till 18 år.

Vi främjar jämlikhet mellan könen

• Vi bedömer regeringsprogrammets könskonsekvenser. Vi använder könsmedveten budgetering och uppföljning och gör på basis av dem konkreta förändringar för att förbättra jämlikheten.
• Vi identifierar könsspecifika sårbarheter och verkar för könssensitivitet i utbildning och social- och hälsovårdstjänster. Vi satsar på att höja kunskapsnivån i grundskoleåldern och avvecklar könsuppdelningen i utbildningen.
• Vi förbättrar pojkars och mäns välmående till exempel genom att uppmuntra fäder till föräldraledigheter, satsa på utbildning i sociala färdigheter och finansiera arbetet mot kvinnohat.
• Vi avvecklar arbetsmarknadens könsuppdelning och säkerställer en faktisk lönejämlikhet.
• Vi verkar för en starkare löneutveckling i lågavlönade, typiskt kvinnodominerade branscher jämfört med andra branscher.
• Vi stärker studiehandledningen. Vi förebygger uppdelning av studie- och branschval utifrån kön och social och kulturell bakgrund.
• Vi kräver lönetransparens och lika lön med hjälp av lagstiftning.
• Vi ingriper mot graviditets- och familjeledighetsdiskriminering bl.a. genom att stärka anställningsskyddet för dem som arbetar i tidsbundna anställningsförhållanden samt verka för kvinnors karriärutveckling och placering i ledande ställning.

Vi förebygger våld i nära relationer och skyddar offer

• Vi säkerställer permanent och tillräcklig finansiering för förebyggande och identifiering av våld samt för hjälp till offer och rehabilitering av förövare kostnadsfritt i hela landet. Vi lagstadgar förebyggande av våld i nära relationer som en lagstadgad uppgift för kommuner och välfärdsområden.
• Vi utökar förståelsen för olika former av könsbaserat och mot minoriteter riktat våld i utbildningen för poliser, åklagare, domare och kriminalvårdens yrkesmänniskor.
• Vi implementerar multiprofessionell riskbedömning som en del av alla myndigheters samarbete med offer för våld i nära relationer.
• Vi utbildar myndigheter att identifiera olika yttringar av kvinnohat, så att man kan ingripa mot våld riktat mot kvinnor och hot om sådant mer effektivt än tidigare.
• Vi ingriper mot digital trakasserier och stalkning genom att ge poliser, åklagare och andra myndigheter tydliga och enhetliga handlingsriktlinjer.
• Vi stiftar tvingande kontroll, dvs. långvarigt psykiskt våld och systematisk inskränkning av offrets handlingsfrihet och rörelsefrihet, som ett straffbart brott.
• Vi underlättar och påskyndar beviljande av besöksförbud och skärper tillsynen av dem.
• Vi iakttar skyldigheterna i Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och flickor.
• Vi lyfter fram förebyggande av våld som ett mål för hela barn- och ungdomsarbetsfältet och engagerar utöver utbildning och social- och hälsovårdstjänster organisationer, med erkännande av pojkars och mäns överrepresentation som förövare och offer för fysiskt våld.
• Vi ökar mängden samtyckesundervisning på alla stadier och stärker barn och ungas åldersenliga förståelse av samtycke och trygghetsfärdigheter.
• Vi förpliktar polisen att utreda sexual- och familjevåldsbrott som brådskande och vidta effektiva skyddsåtgärder för att garantera offrets säkerhet.
• Vi rättar till bristerna i sexualbrottslagstiftningen avseende straff för att motsvara gärningens allvar och kränkningen av offrets människovärde.
• Vi utökar antalet platser på skyddshem och stärker skyddshemmens och stödtjänsternas tillgänglighet även för män och minoriteter, såsom funktionshindrade personer.
• Vi identifierar funktionshindersspecifikt våld, förebygger det och ingriper mot det.
• Vi utrotar aktivt hedersvåld och förbättrar myndigheternas kompetens att identifiera fenomenet. Vi stiftar en separat bestämmelse i strafflagen som kriminaliserar tvångsäktenskap och som beaktar alla särdrag hos tvångsäktenskap.
• Vi säkerställer finansieringen för organisationer som arbetar mot våld.
• Vi verkar för att identifiera och ingripa mot könsstympning av kvinnor och flickor bl.a. genom att utbilda yrkesmänniskor inom social- och hälsovård och fostran.
• Vi uppdaterar kopplerilagstiftningen för att förbättra sexarbetarnas rättsliga ställning och säkerställer jämlika möjligheter att utöva yrket.
• Vi lagstadgar femicid i strafflagen. Uppsåtligt dödande av en kvinna på grund av hennes kön erkänns som ett eget brottsbeteckning, för vilket det dömda straffet motsvarar mord.

Vi stärker rättsstaten, demokratin och vardagstryggheten

Var och en måste ha möjligheten att få rättvisa. Myndigheternas verksamhet måste bygga på lag, öppenhet och oberoende tillsyn. Dessa rättsstatsprinciper är inte längre självklarheter, och även i Finland måste rättsstatens strukturer stärkas och försök att urholka dem avvärjas. De Gröna förbinder sig att försvara rättsstatens principer även mitt i kriser. Folkstyre, demokrati, förverkligas bara om människor är intresserade av beslutsfattande och kan påverka det. Delaktigheten för barn, unga, minoriteter och invandrare måste stärkas, och man måste se till organisationers och medborgarrörelsers verksamhetsförutsättningar. Valen och partisystemet behöver också reformer som ökar representativiteten och öppenheten.

Vi tryggar rättsstaten och förbättrar lagberedningen

• Vi genomför ett ”rättsstatsstresstest” som bedömer hur väl Finlands rättsstatliga strukturer tål det politiska trycket att försämra rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.
• Vi upprättar ett femte nationellt handlingsprogram för de grundläggande och mänskliga rättigheterna och en regeringsperiodöverskridande berättelse om mänskliga rättigheter med särskilt beaktande av rekommendationerna från internationella övervakningsorgan för mänskliga rättigheter.
• Vi stiftar i grundlagen om domstolarnas oberoende på ett starkare sätt än för närvarande.
• Vi säkerställer kvaliteten och öppenheten i lagberedningen genom att reservera tillräckliga resurser för den. Vi tryggar tillräckliga remisstider.
• Vi förbättrar domstolarnas möjligheter att låta bli att tillämpa lagstiftning som strider mot grundlagen. Vi avskaffar kravet i grundlagen på att motsägelsen ska vara uppenbar.
• Vi tryggar förutsättningarna för en mångröstad och oberoende nyhetsmedias verksamhet i alla situationer.
• Vi inrättar ett från polisen oberoende organ för utredning av polisbrott.

Vi ökar människors delaktighet och förbättrar civilsamhällets verksamhetsförutsättningar

• Vi sänker åldersgränsen för rösträtt och valbarhet till 16 år i alla val samt i medborgarinitiativ.
• Vi utökar resurserna för genomförande av val, så att alla har tillräcklig information och tillgänglighet för att ställa upp som kandidat, delta i valarbete och rösta.
• Vi motverkar trakasserier av kandidater och kampanjörer i val och annan politisk verksamhet. Vi beaktar att trakasserier i synnerhet riktas mot kvinnor, unga och representanter för minoriteter.
• Vi förpliktar riksdagen att behandla medborgarinitiativ till slut även över mandatperioderna. Vi skapar bindande tidsfrister inom vilka medborgarinitiativ måste behandlas.
• Vi stärker dialogen mellan medborgare och myndigheter. Vi etablerar medborgarråd, -paneler och -möten samt deltagarbudgetering som en del av samhälleligt påverkande.
• Vi verkar för familjevänliga praxis på alla nivåer av politisk verksamhet, till exempel genom att säkerställa fungerande ersättararrangemang och ordna barnomsorg för mötenas tid.
• Vi tryggar politiska kvinnoorganisationers finansiering och erkänner deras centrala roll som demokrati- och jämlikhetsfrämjare.
• Vi stärker ungdomsfullmäktiges, handikapprådens och andra påverkansorgan ställning i kommuner och välfärdsområden.
• Vi ökar ungas delaktighet på alla nivåer av beslutsfattandet. Vi ger ungdomsfullmäktige initiativrätt och utnyttjar elev- och studentkårer och andra kanaler som är naturliga för unga. Vi garanterar ungdomsfullmäktigerepresentanter tal- och närvararätt i kommuners och välfärdsområdens organ.
• Vi stärker civilsamhället genom att förbättra dialogen mellan organisationer och beslutsfattare och säkerställa tillräcklig och långsiktig finansiering. Vi tryggar civilsamhällets möjligheter att delta i lagberedningen.
• Vi underlättar organisationers egna insamlingar genom att minska byråkratin och uppdatera penninginsamlingslagen med omsorg om givarnas rättsskydd. Vi utvidgar skattefriheten för donationer till att gälla alla allmännyttiga föreningar.

Vi utvecklar val- och partisystemet

• Vi reformerar valsystemet för att garantera valets proportionalitet och regionala representativitet bättre än i dag.
• Vi motverkar att elektronisk röstning tas i bruk i val av datasäkerhetsskäl och för att trygga valhemligheten.
• Vi effektiviserar tillsynen av valfinansiering och stiftar påföljder för försummelse. Vi stiftar en obligatorisk förhandsanmälan av valfinansiering. Vi inför ett kandidatspecifikt valkampanjtak.
• Vi säkerställer att auktoritära, antidemokratiska eller politiskt våldsförespråkande partier inte godkänns i partiregistret.

Vi förbättrar vardagstryggheten

• Vi stärker rättssystemets resurser från utredning och undersökning av brott via rättsprocessen till brottspåföljder. Vi förkortar rättsprocessernas längd.
• Vi skälighetsprövar rättegångskostnaderna, så att alla faktiskt kan söka rättvisa utan orimlig ekonomisk risk.
• Vi riktar polisens resurser mot förebyggande arbete och utrotning av våld i nära relationer. Vi skärper straffen för våldtäktsbrott och stärker bekämpningen av brott mot barn på nätet.
• Vi säkerställer att man i nöd- och krissituationer får hjälp. Vi utökar resurserna för räddningsväsendet och nödcentralsjouren.
• Vi förebygger våldsam radikalisering och organiserad brottslighet och stöder utträdandet ur dessa med multiprofessionellt samarbete.
• Vi stiftar mållinjning och hatpropaganda som straffbara i lagstiftningen. Vi beaktar att hatpropaganda förekommer i synnerhet mot kvinnor och minoriteter.
• Vi tryggar kommunikationens konfidentialitet och andra grundläggande rättigheter när beslut fattas om metoder för intern säkerhet och brottsbekämpning. Vi förhindrar allmän och icke-riktad massövervakning, såsom användning av ansiktsigenkänning.
• Vi underlättar situationen för dem som är skuldsatta utöver förmågan. Vi höjer utmätningens skyddsdel och riktar utmätningens redovisning i första hand mot kapital och i andra hand mot räntor och indrivningskostnader. Vi förkortar preskriptionstiden för privatpersoners skulder och underlättar tillgången till skuldsanering.

5 BILDNING ÄR SAMHÄLLETS HJÄRTA – VI SATSAR PÅ UTBILDNING, VETENSKAP OCH KULTUR

Finlands framgång har byggt på en jämlik och kostnadsfri utbildning där alla hålls med. I en föränderlig värld är utbildning och bildning förutsättningar för samhällets stabilitet, resiliens och demokrati. För De Gröna är bildning även ett egenvärde.

De Gröna förutsätter att var och en kan sträva mot den utbildning de önskar, utveckla sig själv och ändra riktning i livet i vetskap om att samhällets skyddsnät bär. Utbildning betalar sig tillbaka när man vågar satsa på den. Vi vill föra finländarnas utbildningsnivå, inlärningsresultat och forskning till den internationella toppen.

De Gröna vill höja uppskattningen av kultur till den nivå den förtjänar. I kärnan av grön kulturpolitik finns konstens frihet och egenvärde, mångfalden av kulturtjänster och jämlik tillgänglighet samt konstnärers och andra kulturarbetares utkomst. Kulturen är också i allt högre grad en resurs för en hållbar ekonomi.

De Gröna verkar för ett samhälle där beforskad kunskap värderas och utnyttjas brett i politiskt beslutsfattande och offentlig diskussion. Vi vill trygga en stabil, tillräcklig och förutsägbar finansiering för forskning och innovationer.

Ny teknologi för med sig både möjligheter och risker. De Gröna vill ta den teknologiska utvecklingen i tjänst för ett gott liv, frihet, demokrati och hållbar utveckling.

Vi tryggar en bra skolväg för alla

Enligt De Grönas uppfattning är en högkvalitativ och jämlik utbildning grunden och förutsättningen för det finländska samhällets hållbara framtid. Varje barn och ung person har rätt till en trygg och högkvalitativ skolväg från småbarnspedagogik till högskolenivå. Långsiktig finansiering, arbetsro samt elevers, studerandes och personalens välmående är förutsättningar för lärande.

Vi förbättrar utbildningens finansiering och lönesättning i branschen

• Vi skapar ett långsiktigt finansierings- och framtidsprogram för utbildning. Vi höjer utbildningsfinansieringen på lång sikt till åtminstone nordisk nivå.
• Vi stärker grundfinansieringen på alla utbildningsstadier. FoUI-finansiering kan inte ersätta grundfinansieringen.
• Vi säkerställer med hjälp av utbildning, arbetsförhållanden och lönesättning att det finns tillräckligt med yrkesmänniskor i skolor och daghem. Vi inrättar ett lärarregister som säkerställer ett tillräckligt antal lärare, behörigheter samt uppgifter om fortbildning och framförhållning.
• Vi säkerställer att personalens välmående på alla utbildningsstadier tas omhand, eftersom en välmående personal för sin del möjliggör en högkvalitativ utbildning.

Vi stöder barn och ungas utbildningsväg

• Vi bygger ett sömlöst system för inlärningsstöd från småbarnspedagogik till högskolenivå.
• Vi lagstiftar om bindande maximala gruppstorlekar.
• Vi höjer deltagandegraden i småbarnspedagogiken och gör småbarnspedagogiken obligatorisk fr.o.m. fem års ålder. Vi uppmuntrar till småbarnspedagogik i synnerhet för de under femåringar vars språkutveckling drar nytta av det och utökar undervisningen i finska som andraspråk i småbarnspedagogiken.
• Vi ingriper mot mobbning och skolvåld omedelbart, effektivt och multiprofessionellt. Vi stärker skol- och uppsökande ungdomsarbete.
• Vi utvecklar skolpersonalens kompetens att bemöta neuropsykiatriskt mångsidiga elever, utmaningar inom psykisk hälsa, kriser och mobbningssituationer.
• Vi stärker utbildningen som förbereder för examensutbildning (TUVA) och inleder lagstiftningsberedning för rehabiliterande undervisning.
• Vi säkerställer att stödet fortsätter sömlöst i övergångsskedena, så att inget barn eller ingen ung faller utanför skolvägen och information smidigt överförs mellan läroanstalter.
• Vi avvecklar den könsuppdelade segregationen i utbildnings- och branschval.
• Vi förebygger regional ojämlikhet och ojämlikhet mellan skolor genom att med tillräckliga jämlikhetsmedel stödja verksamheten vid daghem och skolor vars områden präglas av låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet, många med annat modersmål och ekonomiskt svaga familjer.
• Vi tryggar språkliga färdigheter för varje elev och studerande genom att stärka både inlärning av nationalspråken och kvaliteten och tillgängligheten av modersmålsundervisning.
• Vi skapar enhetliga kriterier för att hänvisa till och sluta med S2-undervisning samt minskar skillnaderna mellan kommunerna avseende undervisningens kvalitet och tillgänglighet.

Vi utvecklar studierna på andra stadiet

• Vi garanterar varje ung person utbildning på andra stadiet genom att erbjuda individuellt, rättidigt och verkningsfullt stöd för dem som riskerar att hamna utanför utbildningsvägen.
• Vi rättar till gymnasieutbildningens finansieringssystem och avskaffar den i det ingående priserna per enhet-begränsaren som årligen försvagar finansieringen.
• Vi minskar gymnasiets prestationsfokus och stärker dess allmänbildande karaktär.
• Vi höjer yrkesutbildningens kvalitet, uppskattning och finansiering och säkerställer att yrkesutbildningen erbjuder tillräckliga förutsättningar för fortsatta studier. Vi utökar närundervisning i synnerhet för unga som omfattas av läroplikt.
• Vi säkerställer att det finns mångsidiga och kostnadsfria antagningsvägar till högskolor som beaktar olika ekonomiska situationer och livssituationer. Vi lindrar förstagångssökandeprincipen så att förstagångssökandestatusen bevaras under det första studieåret.
• Vi stöder unga i att hitta sitt eget område och verkar i synnerhet för att de som avlagt yrkesutbildning övergår till högskolestudier. Vi erbjuder ett utbildningsvoucher för unga som blivit utan studieplats.

Vi höjer utbildningsnivån och stärker utbildningens kvalitet

Finlands framgång bygger på hög kompetens, vars hörnsten är en för alla tillgänglig, kostnadsfri utbildning upp till högskolenivå. Högskoleutbildning bör vara av hög kvalitet, kostnadsfri och bygga på autonoma högskolor. Separata högskolelagar garanterar universiteten och yrkeshögskolorna sina egna klara roller och uppgifter och möjliggör samarbete. Vi vill föra Finlands utbildningsnivå tillbaka till den internationella toppen och säkerställa att man kan utveckla sin kompetens och utbilda sig livet igenom. Målet är att alla har någon examen efter grundnivån.

Vi höjer utbildningsnivån

• Vi upprättar en långsiktig finansierings- och åtgärdsplan för att höja högskoleutbildningsnivån till 50 procent av de unga åldersklasserna senast år 2030 och framskrida mot 60 procent.
• Vi sörjer för att utbildningsfinansieringen inte sjunker i takt med att åldersklasserna blir mindre, utan att finansieringen per elev och studerande ökar.
• Vi satsar på läs- och skrivfärdigheter på alla stadier av utbildningssystemet.
• Vi stärker grundfärdigheterna och läsning i grundundervisningen och sörjer för tillräckligheten av läromedel.
• Vi säkerställer att examensutbildningen är kostnadsfri för studeranden på alla stadier. Vi frångår läsårsavgifter för studeranden utanför EU- och EES-länder.
• Vi utökar antalet nybörjarplatser med beaktande av såväl regionala som branschspecifika behov. Vi sörjer för att ökningen av antalet nybörjarplatser genomförs utan att ge avkall på undervisningskvaliteten och kraven.
• Vi avvecklar utbildningens arv i arv och ökar deltagandet i högskoleutbildning för underrepresenterade grupper, såsom unga med invandrarbakgrund.
• Vi förebygger studieavhopp orsakat av hälsorelaterade, livshanteringsrelaterade eller andra utmaningar genom att erbjuda unga mellanstadiebaserad utbildning, ungdomsarbete och olika serviceformer som hjälper till att slutföra studier och avlägga en meningsfull examen.
• Vi tryggar varje ung persons faktiska möjlighet till gymnasiestudier oberoende av bostadsort.

Vi reformerar strukturerna för kontinuerligt lärande

• Vi inför ett reformerat, uppmuntrande omskolningsstöd som i synnerhet riktas mot uppdatering av kompetens och branschbyte.
• Vi gör branschbyte flexibelt och smidigt för dem som redan har studierätt eller redan avlagt examen.
• Vi utvecklar riksomfattande igenkännbara, kortare än examen och lätta att avlägga mitt i arbetskarriären utbildningshelheter för att svara mot arbetsmarknadens kompetensbehov.
• Vi inrättar ett offentligt administrerat och högskolornas autonomi respekterande stipendiesystem för att stödja utomlands ankommande studerande. Stipendier riktas i synnerhet mot studerande som flyr förföljelse och våld från ursprungslandet.

Vi gör Finland till ett attraktivt centrum för fri vetenskap och forskning

I kärnan av grön vetenskapspolitik finns nyfikenhet och bildning, vetenskapens frihet och egenvärde, kunskapens jämlika tillgänglighet samt forskarnas hållbara utkomst. Genom att se till vetenskapens frihet, forskningsfinansieringen och en atmosfär som värdesätter beforskad kunskap har Finland alla förutsättningar att fortsättningsvis vara ett kunskapsintensivt samhälle som hämtar kraft ur vetenskap och forskning och attraherar internationella experter och investeringar. Vi kräver ett samhälle där man i politiskt beslutsfattande och offentlig diskussion förlitar sig på beforskad kunskap.

Vi stärker den fria vetenskapen

• Vi försvarar och stärker universitetens autonomi. Vi säkerställer att forskning bygger på vetenskapssamfundets sakkunskap och att politisk styrning inte inskränker vetenskapens frihet.
• Vi höjer finansieringen av forskning, utveckling och innovation i enlighet med FoUI-finansieringslagen mot målet på 4 procent av BNP senast år 2030. Vi stärker vid behov skattestyrningen för att garantera privat FoUI-finansiering.
• Vi säkerställer universitetens och forskningsinstitutens hållbara verksamhetsförutsättningar med en långsiktig, förutsägbar och transparent finansiering.
• Vi stärker grundfinansieringen i förhållande till konkurrensbaserad forskningsfinansiering. Därigenom stärker vi universitetens autonomi och tryggar de långsiktiga forsknings- och undervisningsuppgifterna.
• Vi utvecklar universitetens och yrkeshögskolornas finansieringsmodeller så att de mångsidigare betonar högskolornas egna strategiska fokusområden i stället för överdrivna resultatmätare.
• Vi beaktar balanserat olika sektorer i FoUI-investeringarna och stärker högskolornas andel av FoUI-finansieringen. Vi uppmuntrar högskolor till mångsidiga partnerskap med olika aktörer. Vi beaktar i inriktningen av investeringarna de regionala högskolornas och gymnasieutbildningens inverkan på regionernas utveckling.
• Vi gör offentligt finansierad forskning öppet tillgänglig.

Vi gör forskarens karriärväg lockande

• Vi utvecklar forskarnas karriärmodell till att vara tydlig, uppmuntrande och internationellt konkurrenskraftig, så att forskare kan koncentrera sig långsiktigt på forskning och undervisning. Vi ökar andelen fasta anställningar och förbättrar stipendieforskares socialskydd och hälsovård.
• Vi verkar för vetenskapssamfundets internationalisering genom att möjliggöra beviljande av uppehållstillstånd för hela forskningsprojektets eller doktorsavhandlingsarbetets tid. Vi bygger upp högkvalitativa engelskspråkiga och tvåspråkiga examensprogram vid högskolorna, utökar samarbetet med utländska aktörer samt förbättrar familjers integrering i det finländska samhället.
• Vi underlättar utbytesstudier samt anpassning av finska- eller svenskastudier till examina.

Vi investerar modigt i kulturen

Kulturen är grunden för ett levande och tänkande samhälle. Dess mångfald kräver en politik som känner igen de olika verksamhetslogikerna och behoven hos olika konst- och kulturbranscher. De Grönas mål är ett mångsidigt och livskraftigt kulturutbud där var och en har rätt och möjlighet att delta i upplevandet och skapandet av kultur. Kultur och kreativa branscher är viktiga också för ekonomin och gemenskapen. Det är befogat att stödja kulturen med offentliga medel och att samtidigt förbättra förutsättningarna för kulturens privata finansiering med beaktande av branschernas särdrag. Med modiga investeringar tryggas kulturarbetarnas verksamhetsförutsättningar från spel- och filmbranschen till traditionella konstformer och kompetens på hög nivå och kulturexport stärks.

Vi förbättrar kulturens finansiering och verksamhetsförutsättningar

• Vi höjer kulturens offentliga finansiering och utvecklar kulturens finansieringsstrukturer som en helhet. Vi ökar statens konst- och kulturbudget på lång sikt till en procent av budgetens totalsumma.
• Vi stärker upphovsmännen och kulturskaparnas upphovsrätt och tryggar adekvata ersättningar även för material som utnyttjas av artificiell intelligens.
• Vi sörjer för principen om en procent för konst i offentligt byggande och utreder om principen kan utvidgas till privat byggande.
• Vi stöder småföretagande i kulturbranschen. Vi utökar statliga konstnärsstipendier och förbättrar socialskyddet för kulturstipendiater. Vi startar ett försök med konstnärslön.
• Vi satsar på tillgången till lokaler för att skapa och uppleva konst och kultur.
• Vi stöder tillgängligheten och tillgången till kultur och konst samt branschens livskraft genom att sänka mervärdesskatten på kulturtjänster och sänka mervärdesskatten på böcker, läromedel och tidningar till noll.
• Vi utökar finansieringen av fri kultur och organisationer, så att den kulturverksamhet som vilar på dem kan bevaras och utvidgas.
• Vi värnar om nätverket för fritt bildningsarbete och dess finansiering. Vi sörjer för bibliotekens tillgänglighet och utvecklar bibliotekens ställning som kulturcentrum för hela folket.
• Vi skapar verksamhetsmodeller med vilka den frivilligbaserade och till kultur uppmuntrande kulturfadderverksamheten kan organiseras och utvecklas riksomfattande.
• Vi utvidgar kultursedelförsöket till riksomfattande. Vi beviljar varje ung person en årlig kulturbudget att fritt använda till kulturtjänster.
• Vi garanterar allas rätt till konst och kultur även som skapare genom att se till kvaliteten på och tillgängligheten av grundundervisning i konst samt trygga förutsättningarna för människors självmotiverade kulturverksamhet.
• Vi sörjer för barn och ungas tillgänglighet till kultur i hela landet. Vi säkerställer fortsättningen på Konst testar-kulturpedagogikprogrammet riktat till alla åttondeklassister.
• Vi beaktar kultur och kreativa branscher som en del av näringspolitiken. Vi satsar även på export av konst och kultur eftersom de är tillväxtbranscher.
• Vi säkerställer att upphovsmännen erhåller rättvis ersättning oberoende av distributionsplattform genom att till exempel ta i bruk en avgift för strömningstjänster.
• Vi tryggar Rundradions verksamhet i hela landet, på minoritetsspråk och avseende tillgängliga kulturtjänster.
• Vi säkerställer kulturens regionala tillgänglighet och sörjer för de regionala kulturinstitutionernas finansiering.

Vi utnyttjar ny teknologi demokratiskt, tryggt och hållbart

De Gröna vill utnyttja teknologi för att bygga en modern välfärdsstat, trygga de grundläggande rättigheterna och lösa de kriser samhället ställs inför. Teknologins utveckling har påverkat och påverkar hela samhället i bred utsträckning. Att gripa tag i de möjligheter den skapar och svara på de hot den medför kräver en förutseende och kunskapsbaserad politik som beaktar teknologins miljökonsekvenser och verkar för jämlikhet och jämställdhet. Teknologin är också en allt centralare del av den internationella maktkampen. Finland måste ta rollen som en ansvarsfull teknologianvändare och en pålitlig, demokrati och mänskliga rättigheter respekterande teknologiutvecklare och -leverantör. I synnerhet den artificiella intelligensens utveckling framskrider så snabbt att man vid sidan av dess möjligheter måste identifiera de nya riskerna och förutseende bereda sig på dem.

Vi utnyttjar teknologins möjligheter

• Vi utvecklar offentliga digitjänster på ett människoorienterat sätt. Vi producerar tjänster effektivare och av högre kvalitet och på ett sätt som gör dem lätta att hitta, smidiga och tillgängliga. Vi tryggar traditionell ärendehantering för dem för vilka digitjänsterna inte är möjliga eller ändamålsenliga.
• Vi utvecklar föregripande datadrivna och AI-utnyttjande tjänster som minskar förvaltningens belastning och klientens besvär. När ett ärende förutsätter fallspecifik prövning säkerställer vi att det alltid görs av en människa. Vi garanterar att ett automatiserat beslut alltid kan hänskjutas till en människa för behandling.
• Vi säkerställer att den offentliga sektorn tryggt kan ta i bruk och utnyttja AI-system, data som produceras inom olika förvaltningsgrenar och nästa generations robotik.
• Vi stärker den offentliga diskussionen och beslutfattarnas kompetens om teknologiernas snabba utveckling och konsekvenser.
• Vi skapar framtidens teknologiska konkurrenskraft genom att stärka Finlands ställning som ett attraktivt land att utveckla och kommersialisera innovationer som bygger på kritiska teknologier.

Vi hanterar riskerna med ny teknologi

• Vi stärker marknaden och konkurrenskraften för europeiska digitala lösningar med offentlig upphandling.
• Vi kräver av offentliga tjänster oberoende av digitala lösningar utanför EU. Vi föredrar fri programvara i offentlig förvaltning.
• Vi publicerar i princip med öppna licenser informationssystem som produceras med offentliga medel.
• Vi publicerar i princip med öppna licenser informationssystem som produceras med offentliga medel.
• Vi säkerställer att EU bär globalt ansvar för att upprätthålla informationssäkra kommunikationskanaler. Vi motverkar lösningar som försvagar krypteringsteknik, såsom myndighetsbakdörrar, med beaktande av att plattformar ändå har ansvar för moderering av och transparens avseende innehåll som sprids på dem.
• Vi stärker plattformarnas ansvar för att korrigera beroendeskapande mekanismer och filtrera och moderera skadligt innehåll. Vi skapar reglering för att hindra konsumenter från att låsas till vissa plattformar.
• Vi stärker medie- och digital läskunnighet. Vi stöder barn och unga i den digitala tidsåldern genom att begränsa teknologianvändning som är skadlig för lärande och välmående i skolor. Vi genomför åldersgränserna för webbtjänster på EU-nivå på ett enhetligt och integritetsskyddande sätt. Vi säkerställer att barn och ungas demokratiska grundrättigheter inte äventyras.
• Vi utvidgar informationens självbestämmanderätt, dvs. allas rätt att förvalta data om sig själv.
• Vi dämpar AI:s skadliga konsekvenser för miljön, upphovsrätten och arbetsmarknaderna med reglering och beskattning i första hand på EU-nivå. Vi säkerställer en rättvis fördelning av AI:s fördelar i samhället.
• Vi stiftar en skyldighet att särskilja potentiellt vilseledande AI-producerat innehåll från av människor producerat. Vi förbjuder användning av en annans röst eller utseende i djupfalsifikationer utan tillstånd.
• Vi uppdaterar lagstiftningen för att ingripa mot teknologiförmedlat våld och alla, men i synnerhet sexuellt laddade, djupfalsifikationer.
• Vi säkerställer att den offentliga förvaltningen övergår till kvantsäkra och AI-säkra krypteringsmetoder för att förhindra uppkomsten av nya sårbarheter i informationssystem.
• Vi säkerställer AI:s transparens och ansvarsfullhet i såväl den offentliga förvaltningen som i verksamheten hos stora privata AI-system. Vi tryggar allas rätt att förstå AI-assisterade beslut som gäller dem.
• Vi verkar för internationella avtal som övervakar och reglerar utvecklingen av de mest kapabla AI-systemen och tryggar mänsklighetens kontroll över AI-utvecklingen. På kort sikt måste starka reglerings- och övervakningsmekanismer skapas för att dämpa användningen av AI i utvecklingen av biologiska och kemiska vapen och cyberattacker.

6 HÅLLBAR BEFOLKNINGSUTVECKLING – ETT GOTT LIV FÖR ALLA ÖVERALLT I FINLAND

Finland bör vara ett öppet och rättvist land, till vars olika regioner man kan flytta och stanna och leva ett gott vardagsliv oberoende av skälet till ankomsten, vare sig det är fred och trygghet, utbildning, arbete och försörjning eller kärlek, familj och närstående.

Finlands befolkning förändras och rör sig. De stora åldersklasserna åldras, nativiteten är på en låg nivå och befolkningen växer med människor som flyttar till Finland från utlandet. I den inhemska omflyttningen koncentreras människor och arbetsplatser i hög grad till tillväxtcentrum och på många områden åldras befolkningen. På ena ställen växer servicebehovet för snabbt och på andra ställen finns det inte tillräckligt med användare, vilket utmanar organiseringen av tjänsterna.

De Gröna vill möjliggöra ett gott och ekologiskt hållbart liv i hela landet. Vi ser mångfalden i olika regioner som en styrka och vill utveckla regionerna med stöd av deras egna styrkor. Samtidigt identifierar vi de olika utmaningarna för tillväxtcentrum och regioner som tappar befolkning. Även distansarbete och flerplatslighet öppnar nya möjligheter att balansera regional utveckling och minska trafikens miljöbelastning. Samtidigt kan de öka gemenskapskänslan och stärka förbindelserna mellan olika regioner.

Till Finland flyttar man huvudsakligen på grund av arbete, familjeorsaker och studier. Finland behöver en avsevärd nettoinvandring för att balansera försörjningskvoten, dvs. det underskott av förvärvsarbetande som beror på att åldersklasserna minskar i förhållande till den befolkning som befinner sig utanför arbetslivet. Det är klokt att satsa på en human invandringspolitik som undanröjer hinder för att bosätta sig i Finland. Vi vill att det ska vara lätt att flytta till Finland och stanna för arbete, familj, studier, trygghet eller ett nytt liv.

En lyckad integration och jämlika möjligheter är centrala för såväl individen, familjerna som samhället. En stark satsning på språkutbildning och erkännande av kompetens bygger vägar till god integration och arbetslivet. Människors anknytning till gemenskaper ökar regionernas livskraft, välmående och samhällets funktionalitet.

Vi genomför en hållbar regional- och stadspolitik

Grön regionalpolitik bygger på regionernas egna styrkor. Genom att stödja dem kan regionernas livskraft ökas. Flerplatslighet och distansarbete har medfört nya möjligheter som lönar sig att utnyttja. Vi vill säkerställa stadsregionernas hållbara tillväxt genom att se till att stadsnatur bevaras och ökas och att boendemiljöerna är trivsamma. Vi förebygger segregation genom att säkerställa tillräckligheten av högklassiga tjänster och prisvärda bostäder.

Vi utnyttjar regionernas styrkor och tryggar tjänsterna

• Vi genomför en rättvis och skälig statsandelsreform för kommuner och välfärdsområden som beaktar skillnader i servicebehov och inkomstbaser, stöder tryggandet av de grundläggande rättigheterna och -tjänsterna överallt samt uppmuntrar till samarbete och hållbarhetsfrämjande investeringar.
• Vi stöder på regionernas styrkor baserad, hållbarhetsstärkande och rättvis förändring främjande forsknings-, utbildnings-, företags- och organisationsverksamhet i olika delar av landet.
• Vi skapar utkomst- och försörjningsmöjligheter av naturskydd, restaurering, decentraliserad energiproduktion och ökad självförsörjning.
• Vi verkar för och upprätthåller hållbar kultur- och naturturism och möjliggör för kommunerna att ta i bruk en turistavgift.
• Vi verkar för och upprätthåller hållbart friluftsliv i naturen.
• Vi skapar lagstiftning om specialekonomiska zoner i Finland och verkar för specialekonomiska zoner som ökar livskraften i östra Finland utan försvagningar av miljöregleringen. Vi sörjer för att EU-finansiering riktas till hela östgränsen.
• Vi tryggar nätförbindelser i hela Finland och utvecklar digitala, mobila och på distans genomförbara tjänster som frigör resurser till närtjänster för dem som behöver dem mest.
• Vi möjliggör flerplatslighet genom att i lagstiftningen fastställa en andra adress och en sekundär hemkommun. Rösträtten bevaras i enlighet med grundlagens krav i den primära hemkommunen, men en del av kommunalskatten kan riktas till den sekundära kommunen. Vi beaktar flerplatslighet även i statsandelssystemet.
• Vi skapar ramvillkor för distanslänkbaserad undervisning som komplement till närundervisning. Vi förbättrar möjligheterna att avlägga studier på andra stadiet på distans.
• Vi stärker invånarverksamheten i förorter och byar genom att möjliggöra ett nytt slags samarbete mellan invånare, föreningar och företag med vilket man kan söka lokala lösningar som ökar social och ekologisk välfärd.

Vi bygger ekologiskt och socialt hållbara städer

• Vi förebygger uppdelning av bostadsområden genom att planera olika typer av boende på olika områden samt tjänster, näringsliv och rekreations- och grönområden. Vi stöder förorternas utvecklingsprojekt och investerar i en mångsidig utveckling av olika stadsdelar.
• Vi dämpar bostadspriserna i stora städer genom att planera tillräckligt med bostäder och stödja prisvärd bostadsproduktion med minimerad miljöbelastning. Vi höjer investeringsbidragen för specialgruppers bostäder och säkerställer ett tillräckligt tillgängligt bostadsbestånd.
• Vi skapar en stadsstruktur som gör en hållbar livsstil och utsläppsfria rörelsesätt enkla.
• Vi möjliggör för städer att ta i bruk trängselavgifter och tar dem i bruk i de största städerna. Vi inrättar begränsningsområden för fordon med förbränningsmotorer för att minska utsläppen och förbättra luftkvaliteten.
• Vi frångår parkeringsplatsnormer, dvs. parkeringskvot, som höjer byggnadskostnaderna och för över kostnaderna för bilkörning till icke-bilägare.
• Vi tar i bruk förbud mot dubbdäck i städer för att minska gatudamm och förbättra luftkvaliteten.
• Vi tryggar en hållbar stadsregionsutveckling genom att fortsätta och utveckla MBT-avtalen och statsunderstöden för att ordna markanvändning, boende och trafik mellan staten och kommunerna. Vi gör klimattålighet och bekämpning av naturförlust till avtalens centrala mål och höjer statsbidraget till hälften av kostnaderna för spårlösningar som verkar för hållbar trafik.
• Vi stärker gemenskapskänslan, medborgar- och invånarverksamheten och krisberedskapen i olika regioner genom att stödja gemensamma och mötesstödjande lokaler, kultur- och organisationsverksamhet och samarbete mellan olika aktörer utifrån lokala behov.
• Vi vårdar värdefulla kulturmiljöer och värdefullt byggande från olika tidsepoker.

Vi bygger ett internationellt Finland med en rättvis invandringspolitik

Finland bör vara ett öppet och tillgängligt land, där det är lätt att integreras oberoende av hemland och invandringsorsak. Invandringspolitiken måste bygga på mänskliga rättigheter, jämlikhet och antirasism samt anknyta till bekämpningen av ojämlikhet och klimatkrisen.

Vi smidigör invandringen och rotandet i Finland

• Vi reformerar utlänningslagen och uppdaterar övrig invandrings- och medborgarskapslagstiftning samt myndighetspraxis så att de tryggar de grundläggande och mänskliga rättigheterna, barnets bästa samt rätten till familjeliv, studier och arbete.
• Vi möjliggör ansökan om medborgarskap efter 3 års bosättningstid och lättar på kraven för att erhålla medborgarskap.
• Vi frångår inkomstgränser och boendetidskrav vid familjeåterförening. Vi skälighetsprövar inkomstgränserna och kraven för övriga uppehållstillstånd.
• Vi underlättar familjeåterförening genom att möjliggöra den även för samboende partners och barn som nyss blivit myndiga upp till 25 års ålder samt med visum för familjemedlemmar till exempel för morföräldrar, farföräldrar och vuxna syskon.
• Vi stärker rättsskyddet för uppehållstillståndsökande och förebygger utnyttjande i synnerhet vid arbets- och studiebaserad invandring. Vi kriminaliserar underlönssättning av migrantarbetare och förbättrar arbetsarskyddsmyndigheternas resurser.
• Vi stöder internationella studerandes stannade i Finland genom att förbättra språkstudier och sysselsättningsmöjligheter. Vi satsar på nydiplomerades stannade i Finland.
• Vi möjliggör stark elektronisk ärendehantering med personbeteckning fr.o.m. den första dagen av invandringen.

Vi verkar aktivt för att minska rasism

• Vi upprättar ett antirasistiskt handlingsprogram och följer upp dess genomförande. Programmets mål är att öka utbildning och åtgärder för att minska rasism på alla nivåer i samhället för att förändra attityder.
• Vi inför anonym rekrytering för att anställa personal med mångsidig bakgrund i den offentliga förvaltningen.
• Vi förhindrar etnisk profilering och utrotar diskriminerande attityder genom att utbilda invandrings-, gräns- och polismyndigheter. Vi utökar säkerhetsmyndigheternas antirasistiska arbete.
• Vi utökar kunskapsbasen om hatbrott, förbättrar deras statistikföring och rapportering samt utbildar myndigheter att identifiera hatbrott och bemöta deras offer.

Vi främjar integration, språkinlärning och sysselsättning

• Vi stöder integration konsekvent och med tillräckliga resurser. Vi samlar kompetensen hos yrkesmänniskor inom utbildning, sysselsättning, organisationssektorn, socialtjänster och hälsovård för att utveckla integrationstjänsterna. Vi anskaffar integrationstjänster utifrån verkningsfullhet och erfarenhetsexpertkunskap.
• Vi inför ett jobbsökningsvisum som en ny invandringsväg för en bestämd tid utan en på förhand känd arbetsplats.
• Vi förlänger övergångstiden efter att en arbets- eller annan uppehållsgrund upphör, så att personen under rimlig tid kan söka arbete eller övergå till en annan uppehållsgrund, såsom familjeorsaker eller studier.
• Vi stärker erkännandet av utländska examina och tidigare förvärvad kompetens som en del av det finländska utbildningssystemet och utvecklar möjligheterna till kompletterande och konverterande utbildning.
• Vi identifierar invandrade och utanför tjänsterna befintliga kvinnor som en specialgrupp och erbjuder dem skräddarsydda tjänster och smidiga vägar till utbildning och arbetslivet.
• Vi erbjuder praktisk språkutbildning för alla oberoende av invandringsorsak, bostadsort eller livssituation. Vi undanröjer flaskhalsarna i testning av språkkunskaper och verkar för möjligheter att studera språk i samband med arbete.
• Vi stöder organisationer, konst- och kulturaktörer samt motions- och hobbyföreningar i att inkludera invandrare och stärka delaktigheten och interaktionen.

Vi bygger ett fungerande och humant asylsystem

• Vi säkerställer rätten att söka asyl och iakttar förbudet mot återsändning och massfördrivning i alla situationer.
• Vi beviljar asylsökande rätt till arbete och studier fr.o.m. att ansökan lämnats in och tillåter flexibelt byte av uppehållsgrund. Vi förlänger uppehållstillståndens giltighetstid för skyddsbaserade uppehållstillstånd.
• Vi förkortar maximitiden för förvar och inreseförbud, utökar alternativen till förvar och förbjuder förvar av barn och utsatta personer i utvisningssituationer. Vi tryggar oberoende tillsyn av återsändningar.
• Vi beviljar uppehållstillstånd och rätt till arbete och studier för länge i landet bosatta personer vars återsändning inte är möjlig.
• Vi beaktar det våld och partnervåld som invandrade kvinnor utsatts för i grunderna för uppehållstillstånd.

7 VÄRLDSPOLITIK I KRIS – VI FÖRSVARAR FRED OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

De Gröna är ett feministiskt och fredsbyggande parti som strävar efter global jämlikhet, mänskliga rättigheter för alla, utveckling, säkerhet och fredlig samvaro inom planetens hållbara gränser. För att lyckas med detta krävs ett fungerande internationellt regelbaserat system samt beslutsam diplomati och samarbete. Globalt samarbete är nödvändigt för att bekämpa klimatkrisen och naturförlusten. FN är den viktigaste strukturen och forumet för internationell politik, och dess ställning och handlingsförmåga måste tryggas.

Europeiska unionen är Finlands viktigaste internationella gemenskap. En stark, enad och handlingskraftig EU är till Finlands fördel. Det är nödvändigt att EU reformeras till en tätare gemenskap för att effektivt svara på globala och regionala utmaningar, med beaktande av demokratin från lokal nivå till unionens beslutsfattande. EU:s utvidgning är en eftersträvansvärd, världsstabiliserande och välståndsökande utveckling.

Klimatkrisen, naturförlusten och uttömningen av naturresurser orsakar otrygghet och närer spänningar och konflikter. Att stoppa miljökriser och förbättra naturens tillstånd är därför nödvändiga förutsättningar för en trygg framtid och en integrerad del av grön utrikes- och säkerhetspolitik. En stor del av världens fossila energi, såsom råolja och naturgas, produceras i icke-demokratiska länder, och ett frigörande från fossilenergi minskar problematiska beroenden och försvagar dessa länders makt.

Världen plågas fortfarande av djup ojämlikhet. Välstånd, teknik, klimatkrisens konsekvenser, säkerhet och frihet är mycket ojämnt fördelade både mellan länder och inom dem. I många avseenden går utvecklingen i fel, alltmer ojämlik riktning. Att vända denna utveckling är en nödvändig förutsättning för att vi ska nå en bättre framtid. Utsiktslöshet är också en grogrund för extremhögern och auktoritär makt.

De Grönas utrikespolitik är feministisk. Det innebär att utrikespolitiken alltid har könsrelaterade konsekvenser som bör beaktas, från försvarspolitik till handelspolitik och från utvecklingssamarbete till diplomati. De Gröna säkerställer att kvinnors, flickors och minoriteters rättigheter främjas genomgående i all utrikes- och säkerhetspolitik.

Global rättvisa ska styra all internationell politik, vilket också förutsätter att det globala söder får större tyngd i den internationella politiken. Kolonialismens historiska arv och dess inverkan på många utvecklingsländers nuvarande utmaningar bör erkännas och maktstrukturer som vidmakthåller global ojämlikhet avvecklas.

Att främja öppen och fri demokrati förutsätter också militär kapacitet och förmåga att försvara sig. Som Nato-land måste Finland ha en trovärdig förmåga att försvara sitt eget territorium. Europas förmåga att försvara sig och stödja sina partner måste också stärkas snabbt. Just nu är det akut att stödja Ukraina i att försvara sig mot Ryssland samt Ukrainas utveckling mot EU-medlemskap.

Vi försvarar mänskliga rättigheter och en regelbaserad värld

Grön politiks utgångspunkt är allas lika mänskliga rättigheter oberoende av hemland eller födelseort. Vi bygger en regelbaserad, multilateral värld och motsätter oss imperialism, auktoritär makt och maktpolitik. En förutsättning för Finlands internationella trovärdighet är att mänskliga rättigheter förverkligas även i hemlandet och vid dess gränser.

Vi återupprättar tron på internationella regler

• Vi ändrar sammansättningen av FN:s säkerhetsråd för att det bättre ska representera hela världen. Vi strävar efter EU:s permanenta medlemskap. Vi stärker generalförsamlingens makt i förhållande till säkerhetsrådet.
• Vi inför i internationella organisationer en regel enligt vilken ett medlemsland som bryter mot organisationens gemensamma grundprinciper tillfälligt förlorar sin rösträtt.
• Vi reformerar den europeiska gränspolitiken och återinför som dess grundvärde respekten för varje människas värdighet och rättigheter. Vi ser till att gränssäkerheten aldrig hindrar asylrätten från att förverkligas.
• Vi stärker FN:s, EU:s och Natos förmåga att agera i enlighet med den internationella skyldigheten att skydda mänskliga rättigheter för att stoppa folkmord. Vi utreder krigsbrott noggrant och ställer krigsförbrytare till straffrättsligt ansvar för sina handlingar.
• Vi erkänner Palestinas stat och kräver att det folkmord på palestinier som Israel genomför upphör. Vi kräver att Israel också upphör med apartheidpolitiken och grundandet av bosättningar på palestinska territorier.
• Vi inför ekonomiska sanktioner mot regeringar som utövar allvarliga brott mot internationell rätt, kränkningar av mänskliga rättigheter eller ekocid.
• Vi stärker Internationella brottmålsdomstolens verksamhet och utökar naturförstöring (ekocid) till domstolens behörighet.
• Vi främjar en på regler och avtal baserad arktisk politik. Vi värnar om regionens sköra natur och ursprungsfolkens rättigheter.
• Vi stöder och stärker humanitära organisationers och människorättsorganisationers verksamhetsförutsättningar samt tillgången för hjälp, människorättsobservatörer och media till konfliktområden.
• Vi stärker den internationella regleringen av rymdverksamhet och främjar fredlig utforskning och utnyttjande av rymden.
• Vi försvarar Ålands internationella ställning som autonomt och demilitariserat område. Vi utvecklar självstyret genom att föra en fungerande dialog mellan Åland och Finland.
• Vi kräver att det folkmord på palestinier som Israel genomför upphör. Vi kräver att Israel också upphör med apartheidpolitiken och grundandet av bosättningar på palestinska territorier.

Vi begränsar farliga vapen

• Vi arbetar mot ett kärnvapenfritt världen och säkerställer att begränsningar och kärnvapennedrustning antas balanserat. Vi arbetar för att stärka icke-spridningsavtalet och för att främja en no-first-use-politik.
• Vi undertecknar kärnvapenförbudsavtalet. Vi tillåter inga kärnvapen på finsk mark.
• Vi undertecknar den internationella konventionen om klusterammunition.
• Vi exporterar inte vapen eller teknik med dubbla användningsområden till länder som kränker mänskliga rättigheter eller till konfliktområden, med undantag för försvar mot väpnat angrepp i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan. Vi främjar motsvarande gemensam europeisk reglering.
• Vi stiftar rättighetsriktlinjer för vapenköp som motsvarar exportriktlinjerna.
• Vi stöder och stärker vapenkontrollens internationella avtalssystem.
• Vi verkar skyndsamt för att begränsa autonoma vapensystem och andra nya vapenteknik med juridiskt bindande internationella avtal.
• Vi ökar Finlands deltagande i minröjningsoperationer. Vi inkluderar åtgärder för återställning av minerad mark i internationella samarbetsavtal för minröjning.
• Vi återvänder till Ottawakonventionen som förbjuder personminor.

Vi främjar global rättvisa

Välstånd, teknik, naturresurser, klimatkrisens och naturförlusters konsekvenser, säkerhet och mänskliga rättigheter är mycket ojämnt fördelade i världen. Att rätta till situationen förutsätter beslutsamma åtgärder inom utvecklingssamarbete, diplomati, handel och säkerhet samt i att svara på globala miljöutmaningar.

Vi genomför den gröna omställningen rättvist

• Vi genomför Agenda 2030-handlingsprogrammet samt målen i Parisavtalet om klimat och Kunming-Montreal-ramverket om biologisk mångfald i Finland och främjar dem i världen. Vi skapar ännu mer ambitiösa, på vetenskaplig lägesbild baserade avtal som efterträdare till dessa.
• Vi främjar effektiv och rättvis internationell klimat- och naturpolitik. Vi betonar de välbärgade ländernas historiska ansvar att minska utsläpp och bekämpa naturförlust snabbare än fattigare länder samt att stödja fattigare länder i att anpassa sig till klimatkrisen och i att ersätta skador.
• Vi säkerställer den gröna omställningens globala hållbarhet så att omställningen i välbärgade länder inte leder till kränkningar av mänskliga rättigheter, ökar utsläpp eller påskyndar naturförlust på andra håll i världen.
• Vi driver en internationell konvention om kriminalisering av ekocid, det vill säga storskaliga miljöskador orsakade av människor.
• Vi främjar en ansvarsfull och rättvis global marknadsekonomi. Vi stöder undanröjandet av handelshinder med förbehåll att internationella handels- och ekonomiska avtal uppfyller stränga krav på miljö, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.
• Vi bekämpar skatteparadis och internationell skattekonkurrens som urholkar den globala skattebasen. Vi stöder OECD:s och FN:s arbete för att harmonisera den internationella bolagsskatten. Vi sätter som långsiktigt mål en global bolagsskattesats på 25 procent. Vi fördelar bolagsskatteintäkterna från internationella storföretag på ett rättvist sätt mellan de länder där de verkar.
• Vi förbereder oss för klimatflyktingskap. Vi främjar lösningar som erbjuder skydd för dem som flyr till följd av klimatkrisens konsekvenser. Vi verkar för att uppnå en internationell konvention om klimatflyktingskap.

Vi stöder världens fattigaste och mest utsatta

• Vi höjer andelen av utvecklingssamarbetsfinansieringen till åtminstone FN:s uppsatta mål på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten senast 2035 och ökar den andel som riktas till de minst utvecklade länderna till 0,2 procent av bruttonationalinkomsten.
• Vi återinför finansieringen till fredsorganisationer samt VGK-stödet för global fostran och kommunikation.
• Vi bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete med fokus på Finlands värderingar och styrkor: barns rättigheter, stärkande av kvinnors och flickors ställning och rättigheter, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, funktionshindrandes rättigheter, utbildning, fred och demokrati, bekämpning av klimatkrisen och naturförlusten, hållbar ekonomi och anständigt arbete.
• Vi svarar på växande behov av humanitärt bistånd genom att förbättra krishanteringen och öka finansieringen av humanitärt bistånd.
• Vi förbinder oss till feministisk utrikespolitik som främjar jämställdhet mellan könen samt kvinnors, flickors och minoriteters rättigheter baserat på mänskliga rättigheter och erkännandet av de många, korsande och överlappande orsakerna till diskriminering. Vi ökar kvinnors deltagande i beslutsfattande vid förebyggande och lösning av konflikter. Vi säkerställer att Finland i all utrikespolitik aktivt motverkar aktörer som underminerar jämställdheten.
• Vi deltar aktivt i såväl civil krishantering som militär krishantering. Vi ser till att krishanteringsoperationer har förutsättningar för framgång och förmåga att bygga fred och stabilitet på ett hållbart sätt.
• Vi ökar andelen kvinnor i militära krishanteringsoperationer till FN:s uppsatta mål på 15 procent.
• Vi skapar trygga och tillgängliga vägar för att söka asyl från Europa. Vi främjar en rättvis ansvarsfördelning för mottagandet av flyktingar och asylsökande mellan EU-länder. Vi säkerställer att den asylsökandes rättsskydd förverkligas i ansökningsprocessen.
• Vi ökar flyktingkvoten gradvis, till en början till 3 000 per år.

Vi bygger ett starkt Europa

En stark och enad Europeisk union med sina partner är både till Finlands fördel och en kraft för en bättre värld. De Grönas mål är en ännu tätare, mer handlingskraftig och bredare Europeisk union. Medlemsländerna kan tillsammans mer effektivt än enskilda länder hantera klimatkrisen, demokratins försvagning och instabiliteten i vår närmiljö. Därför vill De Gröna fördjupa och utvidga det europeiska samarbetet.

Vi utökar EU-medborgarnas rättigheter och demokrati

• Vi kräver att medlemsländerna starkt förbinder sig till demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och regelbasering. Vi ingriper starkare än idag mot brott mot dessa, till exempel genom att hålla inne finansiering.
• Vi skapar EU-omfattande minimistandarder för grundtrygghet och arbetslivet som garanterar de mest utsattas utkomst och att arbetstagarnas rättigheter förverkligas.
• Vi håller EU-nivåns digitalreglering, tillsyn och sanktioner uppdaterade, så att EU kan säkerställa att även stora teknikföretag handlar enligt lag och tryggar demokratins framtid samt de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
• Vi tryggar ett starkt integritetsskydd och konsumentskydd i alla medlemsländer.
• Vi inför gemensamma europeiska vallistor i Europaparlamentsvalen vid sidan av nationella listor.
• Vi tryggar det civila samhällets verksamhetsförutsättningar i EU genom att försvara föreningsfriheten, yttrandefriheten och den fredliga mötes- och demonstrationsfriheten samt genom att höra medborgarorganisationer i beslutsfattandet.

Vi stärker EU:s ekonomi och säkerhet

• Vi stärker EU:s beslutsförmåga och budget med respekt för subsidiaritetsprincipen. Vi avskaffar kravet på enighet mellan medlemsländerna i beslut om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik samt vid beslut om EU:s budget.
• Vi ökar EU:s egna inkomster, till exempel med en skatt riktad till digitala jättar samt genom att utvidga täckningen av EU:s koldioxidtullar.
• Vi utvecklar en permanent finansieringsordning för unionen med vilken den vid behov kan svara effektivt på exceptionella kriser som skakar ekonomin.
• Vi förbättrar EU:s konkurrenskraft genom att stärka den inre marknaden, satsa på forskning och utveckling och avveckla problematiska beroenden inom energi, råvaror och teknik.
• Vi ser till att EU:s industripolitik är strategisk, kompetensbaserad och hållbar. Vi avvecklar EU:s interna protektionism.
• Vi främjar i EU stark miljöreglering, snabbt utsläppsminskande utsläppshandel och säkerställer en ambitiös nivå på restaureringsförordningen.
• Vi stärker EU:s direktivet om företagsansvar genom att utvidga det till att gälla fler företag genom att sänka gränsen för antalet anställda. Vi fäster särskild uppmärksamhet vid förverkligandet av mänskliga rättigheter samt miljö- och djurskyddsansvar i långa värdekedjor.
• Vi utvecklar EU:s försvarsuttryck särskilt inom gemensamma upphandlingar, militär rörlighet och krävande gemensamma kapaciteter, såsom rymd-, drön- och luftförsvarskapacitet, inom ny teknik samt i att svara på hybridpåverkan, försörjningsberedskap och övergripande säkerhet.
• Vi bedriver en ansvarsfull och rättvis finanspolitik i EU. Vi värnar om EU:s och eurozonens förmåga att bedriva kontracyklisk ekonomisk politik, driva den gröna omställningen i mål och stärka den strategiska autonomin.
• Vi stöder och främjar EU:s utvidgning. Vi skapar vid behov nya vägar för att gradvis förverkliga fullt medlemskap.
• Vi ökar unionens finansiering till forskning och utveckling samt studentutbyte.

Vi stöder Ukraina i försvaret och återuppbyggnaden

Rysslands kriminella anfallskrig och imperialism utgör ett direkt hot mot Europas säkerhet. Ukraina måste stödjas i att uppnå en rättvis och hållbar fred samt i återuppbyggnaden till en stark demokrati.

Vi värnar om en rättvis fred och en blomstrande framtid

• Vi säkerställer att freden i Ukraina förhandlas fram på ukrainarnas villkor och av dem. Vi fortsätter och utökar leveransen av militärt, humanitärt och annat begärt stöd till Ukraina så länge det behövs.
• Vi stärker sanktionerna mot Ryssland så att landets ekonomiska, politiska och tekniska förmåga att föra anfallskrig kollapsar.
• Vi stärker EU-ländernas förmåga att finansiera ytterligare försvar och stödet till Ukraina vid behov med ömsesidiga europeiska lån som stärker det europeiska ömsesidiga beroendet.
• Vi deltar i Ukrainas säkerhetsarrangemang vid behov även med finska trupper som en del av en multinationell operation, när förutsättningar för detta finns.
• Vi främjar Ukrainas EU- och Nato-medlemskap.
• Vi stöder Ukrainas återuppbyggnad, särskilt inom utbildning, grön omställning och demokrati- och rättsstatsutveckling.
• Vi erkänner Palestinas stat.
• Vi kräver att hela EU undantagslöst följer alla häktningsbeslut som utfärdats av Internationella brottmålsdomstolen.
• Vi kräver att EU fryser associeringsavtalet med Israel och inför sanktioner mot Israel.
• Vi förbjuder import av ockupationsmaktens produkter från olagligt ockuperade territorier.

Vi tryggar Finlands försvarsförmåga och försörjningsberedskap

Finland måste kunna försvara sina medborgare, sin demokrati och sin territoriella integritet med respekt för och i enlighet med sina skyldigheter avseende mänskliga rättigheter. Som Nato- och EU-medlem är Finlands försvar internationellt: vi måste vara beredda att försvara våra allierade. Vi förbereder oss också på att försvara Finland tillsammans med våra allierade. Vi vill reformera värnplikten till att vara jämlik och rätta till de nuvarande bristerna i systemet. Vid sidan av det militära försvaret måste försörjningsberedskapen och försvarsviljan värnas om. Frigörelsen från fossilenergi är ett centralt försörjningsberedskapsmål i Finland och Europa. Satsningarna på försvaret får inte äventyra en stark välfärdsstat.

Vi satsar på det europeiska försvaret

• Vi höjer de medel som används för Finlands försvar inom ramen för såväl det militära försvaret som övergripande säkerhet i enlighet med identifierade behov och Nato-åtaganden med hjälp av en försvarsskatt.
• Vi stärker det nordiska och europeiska försvarssamarbetet samt de europeiska ländernas roll i Nato. Vi ersätter målmedvetet beroenden av USA och Israel med europeiska kapaciteter och försvarsindustri. Vi bedriver nära bilateralt samarbete med de viktigaste allierade och globala partner samt i mindre landsgrupperingar.
• Vi skapar genom regelbundna övningar och närvaro en sömlös förmåga att ta emot allierades hjälp, utvecklar vår egen beredskap att hjälpa utanför Finlands gränser och stärker närvaron i medlemsländer.
• Vi utnyttjar naturrestaurering vid östgränsen för försvaret. Vi skapar svårframkomlig terräng, såsom naturliga myrar och skogar.

Vi reformerar värnplikten

• Vi reformerar värnplikten till att vara könsneutral och gälla hela åldersklassen. Vi väljer en tillräcklig del av åldersklassen att fullgöra tjänstgöringen via gemensamma mönstringar.
• Vi straffar inte den som av samvetsskäl vägrar bära vapen.
• Vi ökar civiltjänstgöringens flexibilitet och förkortar dess längd.
• Vi utrotar sexuell diskriminering och annat olämpligt beteende ur försvarsmakten.
• Vi stärker de värnpliktigas psykiska stöd och tidig identifiering av problem.
• Vi höjer dagpenningarna för beväringar.
• Vi reformerar lagstiftningen om reservister för att bättre beakta kompetens, utbildning, motivation och beredskap för internationell tjänstgöring. Vi tar bättre hänsyn till situationer där den ena eller båda föräldrarna till ett litet barn är placerade i krigstidens styrkor.

Vi bygger en framtidssäker försörjningsberedskap

• Vi stärker försörjningsberedskapen i parlamentariskt samarbete och tillsammans med allierade. Vi säkerställer en tillräcklig självförsörjning i energi- och livsmedelsproduktion.
• Vi säkerställer att Finland och Europa har tillräcklig egen kapacitet att hantera digitala system och information som är kritiska för samhället. Vi förutsätter i offentliga upphandlingar lösningar som stöder detta mål. Vi förbereder oss för situationer där centrala informationssystem eller deras data inte är tillgängliga.
• Vi tryggar kritisk fysisk infrastruktur och utvecklar dess resiliens så att konsekvenserna av fysiska skador är begränsade och återhämtningen från störningar är snabb. Vi håller central infrastruktur och därtill hörande partnerskap i finska händer och under finsk ledning.
• Vi frigör Finland från fossila bränslen. Vi fyller försörjningsberedskapslagren gradvis med syntetiska bränslen.
• Vi minskar jordbrukets beroende av utländska gödselmedel: vi ökar näringscirkulationen och inleder produktion av syntetiskt ammoniak från rent väte i Finland.
• Vi minskar med hjälp av cirkulärekonomilösningar och ett måttfullt konsumtionsmönster beroendet av import av kritiska mineraler och andra importerade råvaror.
• Vi tryggar läkemedelstillgängligheten och läkemedelsberedskapen genom att stärka EU:s läkemedelssjälvförsörjning.
• Vi identifierar finländarnas mentala och fysiska funktionsförmåga, samhörighet och tillit till samhället som en del av krisberedskapen och den övergripande säkerheten.
• Vi utvecklar föreningssektorn med utnyttjande av frivillig krisberedskapsutbildning som erbjuder medborgarna färdigheter för att förbereda sig för undantagsförhållanden, klara sig i dem och hjälpa andra.
• Vi beaktar i samband med beredskapen att kriser påverkar människor på olika sätt och att de har olika behov utifrån ålder, kön, funktionsförmåga, språkkunskaper och andra faktorer. Vi förbereder oss så att dessa faktorer inte hindrar mottagandet av hjälp och stöd, tillgången till skydd eller möjligheten att med egna resurser hjälpa andra.
• Vi utvecklar statsförvaltningens förebyggande och planerade beredskap för globala krissituationer, såsom pandemier, klimatets vändpunkter eller störningar i det globala ekonomiska systemet. Vi klargör ledningen av undantagsförhållanden vid icke-militära kriser och värnar om demokratin.
• Vi tryggar de resurser som kommunerna, välfärdsområdena och centrala organisationer behöver för befolkningsskyddet.

Vi bekämpar hybridpåverkan och förbättrar den digitala säkerheten

• Vi bekämpar Rysslands och andra utländska aktörers strävanden att destabilisera det finländska samhällets stabilitet.
• Vi ökar finansieringen till utredningen av cyberbrott och till åklagarväsendet för att anställa cyberåklagare.
• Vi skapar ett gemensamt kontinuerligt sårbarhetspremieprogram för statsförvaltningen för att hitta säkerhetsbrister innan de orsakar skada.
• Vi bekämpar informationspåverkan. Vi stärker hela befolkningens medieläskunnighet genom mediefostran och -utbildning.
• Vi skapar strukturer för att bekämpa spridning av falsk information och tystnandet av journalister.